PDA

Voir la version complète : quelques noms d'animaux.


Azrem
27/01/2003, 00h56
Azuγnennay (ttaylala) => chauve-souris
Uccen => chacal
Tizerzert => Gazelle
Iffis => Hyène
Inissi => Hérisson
Izem => Lion
Ilef => sanglier
Awtul => Lapin
Aruy => Porc-épic
Izirdi => raton
Aγerda => rat
Ibekki (Iddew) => singe {prononcer ivekki}


ma tebγam wiyad, inuwted

calypso
27/01/2003, 22h49
Provient du message de Azrem
Azuγnennay (ttaylala) => chauve-souris
Uccen => chacal
Tizerzert => Gazelle
Iffis => Hyène
Inissi => Hérisson
Izem => Lion
Ilef => sanglier
Awtul => Lapin
Aruy => Porc-épic
Izirdi => raton
Aγerda => rat
Ibekki (Iddew) => singe {prononcer ivekki}


ma tebγam wiyad, inuwted

on peut ajouter les plus familiers :
akjoun ( le chien)
amchich ( le chat)
thayazet ( la poule)
athwir ( le pigeon)
thafounesth ( la vache)
assarthoun ( le cheval)
etc etc ....
bon l'orthographe est approximative mais l'essentiel n'est-il pas de veiller à ne pas oublier notre langue ??

Azrem
27/01/2003, 23h00
Provient du message de calypso


on peut ajouter les plus familiers :
akjoun ( le chien)
amchich ( le chat)
thayazet ( la poule)
athwir ( le pigeon)
thafounesth ( la vache)
assarthoun ( le cheval)
etc etc ....
bon l'orthographe est approximative mais l'essentiel n'est-il pas de veiller à ne pas oublier notre langue ??

Aqjun
amcic
tayazit
itbir
tafunast
aεudiw ou agmar ( aserdun = mulet )

I wumi !
28/01/2003, 01h27
Alγwem: le chameau
Taγat: la chèvre
Tixsi: la brebis
Izimar: l'agneau
Azirdyaw:la moufette
Aqelwac: le bouc
Ilef: le sanglier
Azgar: le TORO
Aγyul: l'âne
Ifil: Éléphant

AMENAY2
28/01/2003, 11h02
Azul fellawen:
Llan wiyad', newwitend nek d-Iles ilelli, deg yiwen usebter http://www.kabyle.com/forums/showthread.php?s=&threadid=6507&perpage=20&pagenumber=4

Llan iγersiwen (animaux) yettunefkan d ismawen i yemdanen, akka am:

TAMILLA= tourterelle.

IZ'IZ' = VAUTOUR.

TAGWILALT= Cigogne.

IZIRDI= renard (du côté des Iflisen)

INISI= Renard (dans beaucoups d'autres région Kabylophones).

AJQIW, AGD'ID'=oiseau.

ISGHI= vautour égyptien.

AMYAS=Léopard.

IZERZER=renne.

TALAFSA= serpent, le Boa particuliérement.

AMDEGH = girafe.

AGHUCCAF= Crocoddille.

IMIS'RED =Zebre, neqqar daγen (Aγyul n laxla).

AJGELGAL=Ours.

Remarque: beaucoup de ces noms n'ont pas leur équivalent en kabyle, pour la simple raison qu'il n 'y ont pas vécu au nord de l'afrique. La girafe, vit seulement dans le sud, climat tropical...
La plupart viennent du TAMACHAGHT (Tergui, d'autres de TACHELHIT).

Ar tufat

Inijjel
28/01/2003, 12h30
IZGAR (le veau)
AYUG (le boeuf)
ASERDHUN (le cheval)
A3AWDHIDH (le cheval de course)
AGNIN (le lapin)
TASEQURT (la perdrix)
I3AZZI (le rouge-gorge)
AFALKU (le vautour)
IFKER (le male de la tortue)
AJHIH (le petit de l'ane)
AMULAV (le lezard des arbres)
TAZERMAMUYT (le lezard de terre)
ISLEM WAKAL (lezard vivant sous terre)
ISLEM (le poisson)
AYRADH (le lion)
TASEDDA (la lionne)
TIGHERDHAMT (la scorpion)
TAGHERDHAYT (la souris)

Inijjel
28/01/2003, 13h47
A3AWDHIDH (le cheval de course) -> A3AWDHIW

autres noms:

ASENNUR (l'anguille)
AQERQUR (grenouille) possede une autre signification.
TASIWANT (vautour)
AVRAK (canard)
ABELAREDJ (cigogne)
AQENFUDH (herisson)
ABZIZ (sauterelle)

wezna
28/01/2003, 20h48
Arzzaz(sauterelle)
Aârouss(escargot)
Ik'erri(mouton)
A3jemi(veau)
Afrux n Tawes(paon)
Tizzitt(moustique)
Tizzizwa(abeilles)

Yulyus
28/01/2003, 21h21
Provient du message de Inijjel
A3AWDHIDH (le cheval de course) -> A3AWDHIW

autres noms:

AQERQUR (grenouille) possede une autre signification.


Hé l'ami ta grenouille n'a rien a voir avec ce qui suit:

Azrem
28/01/2003, 21h35
Provient du message de Inijjel
A3AWDHIDH (le cheval de course) -> A3AWDHIW

autres noms:

ASENNUR (l'anguille)
AQERQUR (grenouille) possede une autre signification.
TASIWANT (vautour)
AVRAK (canard)
ABELAREDJ (cigogne)
AQENFUDH (herisson)
ABZIZ (sauterelle)


Hé l'ami quand tu recopie un lexique ou autre livre, vérifie au moins que tu le fais corretement.

le crapaud se dit: AMQERQUR
mais si tu oublies la lettre M, tu obtiens l'autre mot: AQERQUR qui désigne effectivement le derrière d'une personne (mot très familier, voir même vulgaire )

:p

Azrem
29/01/2003, 00h31
voici une version audio de quelqu'uns des noms cités ci-dessus.
http://membres.lycos.fr/azrem/

I wumi !
29/01/2003, 01h19
Abziz: la cigalle
Tiferraqast: crabe
Tifirellest: l'hirondelle
Aherbebbu neγ tajermemmuct: Lézard
Abaεuc: la fourmi
Ajrad: sauterelles
Tawekka: ver
Ahremccal:ver de terre
Tessist: l'araignée
Tiγirdemt: Scorpion (à ne pas confondre avec Taγdemt, la justice)
Arzuz: la cigalle aussi mais je ne suis pas sûr!!

Yulyus
29/01/2003, 04h22
Provient du message de I wumi !
Abziz: la cigalle

Ajrad: sauterelles

Ahremccal:ver de terre
Tessist: l'araignée



Azdhech : La cigale
Ajradh : les cricquets
Abziz : La sauterelle
Ijermadh : ver de terre
Tessisth : Toile (ex: internet)
Arthila : L'araignée

Ainsi c'est parfait.

AMENAY2
29/01/2003, 10h48
AZzul fellawen
AZREM, je trouve les enrégistrements forts intéréssants. On se demandait déjà sur la faisabilité d'une telle "option", mais maintenant je crois que c'est un succés.

Car, j'ai depuis le début des cours pensé à L'ORAL.
Voilà, AZREM, c'est encourageant et j'espère que tu nous filera le tuyau!

Tanemmirt

Inijjel
29/01/2003, 13h58
Je ne possede pas de lexique kabyle. Ce sont des noms qui me sont venus en tete que j'ai ecris. Je peux me tromper en les tapant, comme par exemple TASEQURT le Q doit etre remplacé par K : TASEQURT (perdrix) -> TASEKURT

AQERQUR se prononce comme c'est écris.
on peut dire aussi :
AMQERQAR (celui qui s'isole dans un coin et se terre loin des gens)
YESQERQAR (celui qui reste sur une place beaucoup de temps)
exemple : TESQERQER TAYAZET

et ce n'est plus vulgaire chez nous. Dans ma region le derriere d'une personne se dit :
TIQENNININ (TAQENNINT) (******) - YEQIM F QENNINT-S (il est assis sur sa *****)
TIMESS'ADHIN (TAMESS'AT') (cuisses) - YEQIM F MESS'AT'-S (il est assis sur sa cuisse)

Azrem
29/01/2003, 14h03
Provient du message de AMENAY2
AZzul fellawen
AZREM, je trouve les enrégistrements forts intéréssants. On se demandait déjà sur la faisabilité d'une telle "option", mais maintenant je crois que c'est un succés.

Car, j'ai depuis le début des cours pensé à L'ORAL.
Voilà, AZREM, c'est encourageant et j'espère que tu nous filera le tuyau!

Tanemmirt

azul a gma

voici comment j'ai procédé:
j'ai enregistrer le son sur un dictaphone!
ensuite j'ai branché la sortie casque de mon dictaphone sur l'entrée audio de mon ordi. J'ai lancé le "magnétophone" de Windows XP et voila le résultat.
j'ai donc obtenu un fichier .wav que j'ai placé chez lycos.

calypso
30/01/2003, 09h20
Provient du message de I wumi !
Alγwem: le chameau
Taγat: la chèvre
Tixsi: la brebis
Izimar: l'agneau
Azirdyaw:la moufette
Aqelwac: le bouc
Ilef: le sanglier
Azgar: le TORO
Aγyul: l'âne
Ifil: Éléphant

dans le village de mes parents ils ne disent pas tayat pour la chèvre mais taqhelwecht.

aghriv
30/01/2003, 22h38
Provient du message de calypso


dans le village de mes parents ils ne disent pas tayat pour la chèvre mais taqhelwecht.

taYat yetqalwicen bernen achiwn is atas maci cwit lak teccur tacamart is d ildayen imi tettagwad attizeY bnadem alama yexla uyeddid is.

Ariless
30/01/2003, 22h49
C'est l'histoire de ce zoologiste français qui vient passer des vacance en kabylie. Il est tout étonné qu'un frêle papillon est appelé un "fort toto" et qu'un enorme éléphant est appelé le "fil".

Azrem
30/01/2003, 22h53
Provient du message de Ariless
C'est l'histoire de ce zoologiste français qui vient passer des vacance en kabylie. Il est tout étonné qu'un frêle papillon est appelé un "fort toto" et qu'un enorme éléphant est appelé le "fil".

celle là!!!!!!
:D :D

AMENAY2
31/01/2003, 13h39
Tanemmirt s tussda a gma a yazrem.
C'est noté
Merci pour le tuyau.
A neεred' amek ar aneg leqdic i wanect-a deg ussan i d-it-eddun.
Dayen igerzzen nezeh, acku llan at'as n waytmaten d taysmatin id yessutren Taγuri akk d-ususru (lecture et prononciation) .

Tanemmirt-ik i tikelt tis snat
G'G'iγ-ak talwit.
Afud igerzzen i leqdic-ik a YAzrem a gma

AMENAY2
31/01/2003, 13h53
Iγersiwen nnid'en:

-AMQERQAR USAMMER:= Crapaud des marais.

-AMQERQAR AVEεLI := Crapaud.

-AMQERQAR N WAMAN: Grenouille verte (aux abords des lacs et marais).

-TAMH'AYT := huitre.

-AWEQQAS := requin (c'est également le nom de la ville côtiére AOKAS à Bgayet).

-TIFIRεQEST =HOMMARD.

-TAγAT' =Chèvre.

-AQELWAC=Bouc.

-IγID=le petit de la chèvre (mâle) et Tiγid't (femelle).

-ARTILA=araignée (tissist).

-TAGMART N SID ALI=Moine religieuse?.

-ABZ'IZ' (Z emphatique)=Criquet.

-IGIDER=Aigle.

-AFALKU=Vautour, (di kra n temnad'in qqaren IZ'IZ' )

Neg'g'a-yawen talwit

Ariless
31/01/2003, 17h45
Traduire svp:
Attention, il y a 3 intrus qui ne sont pas des animaux.

Arzuz = ?
timest bwadu =
meskwer =
aezzi =
amergu =
ayeddid =
avuzgrayez =
acraraq =
igider =
avuheddayed =
taquvaht =
taylut =
agdid =
atarus =
tazermemmuyt =
tawettuft =
awettuf arumi =
azaglu =
iziwec =
aysel =
tifirellest =
timreqemt =
tahemret =
tiwkkiwt =
tavezziwt =
tad&a&at =
aherbebbu =
aghyul llaxla =
izimer =

Azrem
31/01/2003, 21h04
Arzuz = ?
times bbwadu = mille-pates
meskwer(de3de3) = Bousier
a3ezzi = rouge gorge
amergu = étourneau
ayeddid = outre
tavuzgrayezt = bergeronnette
acraraq = cafard
igider = vautour
avuheddad = mésange
taquvaht = alouette
taylut = outre
agdid = ??
atarus = chien de chasse
tazermemmuyt = salamandre
tawettuft = fourmie
awettuf arumi = fourmie rouge
azaglu =
iziwec = moineau
aysel =??
tifirellest = hirondelle
timreqemt =?
tahemret =?
tiwkkiwt = ver (chenille)
tavezziwt =?
tad&a&at =?
aherbebbu =?
aghyul llaxla = abruti du forum
izimer = mouton

wezna
02/02/2003, 23h25
Provient du message de Yulyus



Azdhech : La cigale
Ajradh : les cricquets
Abziz : La sauterelle
Ijermadh : ver de terre
Tessisth : Toile (ex: internet)
Arthila : L'araignée

Ainsi c'est parfait.

Afertetu:papillon

AMENAY2
03/02/2003, 13h23
Provient du message de Azrem
Arzuz = ?
times bbwadu = mille-pates
meskwer(de3de3) = Bousier
a3ezzi = rouge gorge
amergu = étourneau
ayeddid = outre
tavuzgrayezt = bergeronnette
acraraq = cafard
igider = vautour
avuheddad = mésange
taquvaht = alouette
taylut = outre
agdid = ??
atarus = chien de chasse
tazermemmuyt = salamandre
tawettuft = fourmie
awettuf arumi = fourmie rouge
azaglu =
iziwec = moineau
aysel =??
tifirellest = hirondelle
timreqemt =?
tahemret =?
tiwkkiwt = ver (chenille)
tavezziwt =?
tad&a&at =?
aherbebbu =?
aghyul llaxla = abruti du forum
izimer = mouton

1/-azaglu = chaîne: neqqar : wid iεebban AZAGLU (ceux qui sont enchainés, esclaves).
2/-tadγavat = ce n'est pas un oiseau, mais un rongeur dont j'ai oublié le nom en français.
3/-aherbebbu = Puce.
-tahemret = ce ne serait pas le ''Rouge-gorge"?
-agdid = oiseau, volaille, neqqar daγen : AJQIW.
-timreqemt = moineau.
-izimer = agneau (le petit du mouton et de lalla tixsi :D )

-aghyul llaxla: existe sous une autre version ,sauvage celle-là: LE ZEBRE:D:D

iles ilelli
14/02/2003, 20h00
Azul,

Bghigh ad inigh tanemmirt i wid merr'a ay d-yettekkan deg wumugh-agi (liste) n yismawen n yighersiwen, sakin, bghigh ad d-gregh kra n tmawin :

Tamenzut, Tamurt n Leqbayel akk d Tmazgha s umata meqqrit, dgha maci akken s-neqqar i tghawsa dagi ay s-neqqar anda nnid'en, kul tama akken teqqar, dgha awi-d lukan yal tama ad tqader tayed', akken yebghu yili, i yiwen kan n yeswi ay d-nemlal dagi, akken ad nesnerni tutlayt-nnegh, dgha ayen d-yerna wagi negh wadi, ur d-neqqar ara fell-as d iri-t negh d awal-nnegh ay is'ehh'an, wanag amxallef deg wawalen d tamusni kan a d agh-d-yernu.

D acu kan, ttilint tikwal i deg amdan ur yettissin ara mlih' taghawsa, dgha ad as-isemmi s yisem nnid'en, u d anect-a ara neâred' ad t-id-nesseghti (corriger) deg usebter-agi.

Bghigh kan ad d-gregh tamawt d akken llant tmiwa n Tmurt n Leqbayel ay s-yessawalen i yemqerqer "aqerqur", yernu anect-a ur yexs'ir ara ghur-sen. Nekk amek ay z'righ aya : di tama n Criâa, deg yidurar n Blida, ttmeslayen yiwet n teqbaylit ay yettemcabin citt'ah' gher tin n yidurar utrimen (igherbiyen) n Tmurt n Leqbayel, u ghur-sen llant tudrin i deg s-qqaren "aqerqur" i yemqerqer, di lweqt i deg tudrin nnid'en n Criâa qqaren-as "amqerqur".

Tanemmirt

* I INIJJEL : ttxil-k ma ur d i-d-tennid' seg wansi-k

Asenti (etymologie)

"Imqerqer" negh "amqerqur" negh "aqerqur" ad ilin kkan-d akk seg wemyag "sqerqer", imi "asqerqer" d ss'ut n wemqerqer, yernu amyag-agi d tasmeslit (onomatopée) n ss'ut-nni ay ixeddem wemqerqer.

"Sqerqer" yesâa digh anamek n "tghimit deg wabâad' n yimukan i lweqt ghezzifen", dgha awal-agi ad yili yekka-d si "tigherghert", lqaâa n wexxam negh agens. Ma d amkan-nni n tfekka (corps) umi qqaren di kra n tmiwa "taqerqurt", dgha seg wemyag-agi ay yeqqnen gher tghimit (sqerqer) ay d-yekka.

aghriv
14/02/2003, 20h25
Suab agi inek iaajbiyi atas maci cwit. Ma d-amqerqer, cfigh zik kataght su "carabine" mi nettruhu aar syada deggid. Ma d-winna niden, atan yedebdeb ak, meskine yaaya si tghimit.:D

Inijjel
15/02/2003, 12h17
Une fois j'etais chez un ami d'Yakouren, sa mere m'a dit toute une phrase que je n'ai pas compris. Une discution s'enchaina sur les divers parlers des kabyles.

Dans la commune où j'habite, meme les habitants des villages voisins n'utilisent pas les meme mots, par nous, on dit:
- DHIRITT (DHIYER) jete-la!
Qlq km plus loin on dit:
- JELLITT (?) jete-la!
Ou dans un autre village:
- MEDHRITT (MDHER) jete-la!

Ainsi du nom AQERQUR dont le feminin TAQERQURT est en fait un diminutif pour designer une petite grenouille.

Quand au nom de AMQERQAR, il designe les crapauds puisqu'ils ne sortent que l'été pour chercher de l'eau ou s'accoupler. Par extension, on peut le dire de toute personne qui s'isole dans un coin.

Quand au verbe SQERQAR, c'est le fait de rester longtemps dans une même place. On le dit surtout lorsqu'une poule couve ses oeufs. TESQERQAR TAYAZITT.

Azrem
15/02/2003, 12h22
dans ma région on dit:
degritt (jette la)

iles ilelli
15/02/2003, 21h47
IFIS
Aghersiw-agi i ghef d-nemmeslay deg yiwen n usebter nnid'en, d win ay d-nettant'as "iFis", maci "iFFis", dgha imesli [f] ur yessid ara deg wawal-agi.

Ger kan tamawt d akken di tama n Bgayet, di Tudja, d yiwen n yemghi umi qqaren "ifis", imghi-ya, neqqar-as anda nnid'en "ikeffis".

INISI
Qqaren-as digh Yimuhagh "akensi", di lweqt i deg di kra n tmiwa n Leqbayel, ssawalen-as i ughersiw-agi "aqenfud" (d awal ay d-yekkan si taâr'abt), yernu digh qqaren-as tikwal di tmucuha n Leqbayel "Ginfud". Ihi, aghersiw-agi d win akken yesâan isennanen, yesskuruy iman-is mi ara t-yadu kra, maci d aghersiw-nni umi qqaren s tefr'ensist "le renard", ay Amnay. D acu kan, ma tzemred' dgha ad agh-t-tebbted' d akken ghur-wen "abaregh" (le renard) qqaren-as "inisi", dgha awi-d lukan.

IZEM
Akken t-id-nenna yagi deg yiwen seg yisebtar n tencirt-agi, "izem" yesâa at'as n yismawen nnid'en di tmazight, ama di Tmurt n Leqbayel, ama anda nnid'en. Di Tmurt n Leqbayel kan, nezmer ad naf ismawen-agi : arr, ayrad akk d belh'iret.

Ma yella wabâad' ay yessnen ugar, ad agh-d-yini, tanemmirt.


ILEF
Qqaren-as digh "ah'elluf" di kra n tmiwa, d acu kan, xas ma yella awal-agi aneggaru iban d akken si taâr'abt ay d-yekka, amezwaru-nni, "ilef", ur nez'ri ara dgha ma yella d awal amazigh negh ad yili yekka-d digh si taâr'abt, d acu kan, nbeddel-it akk d lweqt.

Di tmaheght, ilef qqaren-as "az'ubara" (asget : iz'ubaraten).

AWTUL
Qqaren-as digh "agtal" di tmiwa tigmud'anin (ticerqiyin) n Tmurt n Leqbayel, am deg Wat Wertiran akk d Berj Buâr'ir'idj.

Awtul amect'uh' qqaren-as di kra n tmiwa "agnun", di lweqt i deg awal "agnin" qqaren-t i yiwen n ughersiw nnid'en. Akken yenghu yili, mazal ad d-nughal s awal ghef wanect-a.

IZIRDI
D yiwen n ughersiw i ghef d-newwi awal deg usebter-nni yerzan las'el n yismawen n Yimazighen. Aghersiw-agi maci d "raton" (tt'ubba tamect'uh't), wanag d yiwen n ughersiw ay itetten aksum, yettali isekla (ttjur'), yernu yeqfez am wemcic. D win akken umi qqaren "la genette" s tefr'ensist.

Ma deg wayen yerzan tasuqilt-nni ay d-yexdem I Wumi :
Aziredyaw = mouffette
Ula d tagi ur ts'ehh'a ara, imi "la mouffette" d aghersiw ur nettidir ara di Tefriqt wanag nettaf-it kan di Temrikt (Marikan). Yella yiwen n ughersiw icuba-t, yesâa cceâr' d aberkan akk d umellal, yernu yettidir di Tmazgha, qqaren-as "la zorille", d acu kan, ur z'righ ara ma yella d wagi ay d-yeqs'ed gmat-negh.

Tzemred' ad agh-d-tgelmed' (decrire) amek iga "uziredyaw" ay I Wumi ?

AGHERDA
D aghersiw mect'uh'en ghef "le rat", dgha agherda d "la souris".

AZUGHNENNAY
Qqaren-as digh "zzaylal" negh "mtceghlal" negh "aberdeghyul".

(...)

iles ilelli
15/02/2003, 21h49
Abeille = tizizwit (tizizwa)
Addax (antilope) = amellal (imellalen) -Ahaggar'
Agneau = izimer (izamaren)
Ane = aghyul (ighyal)
Animal = aghersiw (ighersiwen)
Antilope = ahem (ihemmen)
Araignee = tissist (tissisin)
Asticot = abaxxu (ibaxxuten), abexxuc (ibexxucen) -Icelh'iyen
Isem amazday (collectif) = butlil

Bacille (phasme) = meqqniz'ri (?)
Baleine = tizmekt (tizmak) -Kamel Nait-Zerrad
Blatte = acraraq (icraraqen)
Boeuf = azger (izgaren) -Leqbayel; afunas (ifunasen) -Icawiyen
Bouc = aqelwac (iqelwacen), ah'uli (ih'uliyen)
Bourdon = agayemru (igayemruten)
Bousier = izinzer (izinezren)
Brebis = tixsi (tixsiwin, isem amazday = ulli)
Buffle = talehmust (tilehmusin) -Ahaggar'

Cafard (blatte) = acraraq (icraraqen)
Caméléon = tata (tatwin)
Caracal (lynx) = akersim (ikersimen)
Cerf = izerzer (izerzren)
Chacal = uccen (uccanen)
Charançon = akuz
Chat = amcic (imcac)
Chenille = h'ebburbu, burebbu, taz'left (tiz'laf-Ahaggar')
Cheval = agmar (igmaren) -Libya; ayis (iysan) -Icawiyen
Chèvre = taghad't (tighedd'en)
Chevreau = ighid (ighiden)
Chevreau femelle = tighided't (tighidad')
Chien = 1- a. aydi (id'an), aqjun (iqjan)
b. chien de chasse, at'arus (it'arusen)
2- Chien de prairie, aydi n uzaghar (asumer-proposition)
3- Chien de buissons, aydi n umadagh (asumer-proposition)
Chiot = aber'huc (iber'hac)
Cigale = awerdjeddjid' (i-en), zz'dec, warz'igen
Crabe = tifirâeqqest (tifirâeqqas)
Crapaud = imqerqer abeâli (imqerqren ibeâliyen)
Criquet = abz'iz' (ibz'iz'en)
Crocodile = aghuccaf (ighuccafen)
Crotale (serpent a sonnette) = azrem bu unayna (asumer-proposition)

Dauphin = azyam (izyamen) -Kamel Nait-Zerrad
Dromadaire = alghem (ileghman)

Ecureuil = anz'i (anz'iten) -Kamel Nait-Zerrad; mucberr'a (imucberr'aten), Leqbayel, tama n Yesser
Elephant = ilu (iluten) - Ahaggar'
Elephant de mer = ilu n yilel/lebh'er'
Escargot = aâr'us (iâr'usen)

Fennec = aghecter (ighcetren) -Ahaggar'
Fourmi = 1- tawett'uft (tiwed'fin)
2- f. ailée, aberriq (iberriqen)

Gazelle = tizerzert (tizerzrin), taghzalt (tighzalin) -Taqbaylit
Genette = izirdi (izirdiyen)
Gerboise = ad'wi (id'wan) -Ahaggar'
Girafe = amdegh (imedghen) - Ahaggar'
Grenouille = imqerqer (imqerqren), amqerqur (i-en)
Grillon = tanett'awt (tinett'awin)
Guépard = amayas (imuyas)
Guêpe = arez' (arz'en), arz'az' (arz'az'en)

Hanneton = abeqrur (ibeqruren)
Herisson = inisi (inisiyen)
Hippocampe = aâewdiw/agmar n lebh'er' (yilel)
Hippopotame = abanghu (ibanghuten) - Ahaggar'
Hyène = ifis (ifisen)

Insecte = abeââuc (ibeââac)

Jument = tagmart (tigmarin)

Langouste = az'effun (iz'effunen)
Lapin = agnin (igninen)
Lapineau = agnun (ignunen)
Léopard = aghilas (ighilasen), agiw (agiwen)-Ahaggar'
Lévrier sloughi = uccay (uccayen) ([c] d ufay-emphatique)
Libellule = tattluleght (tittlulghin-Ahaggar'), mzerghel (taqbaylit)
Lièvre = awtul (iwtal)
Lézard = 1- (s umata) tazemummuct (ti-in), tazermemmuyt (ti-in)
2- lézard vert, amulab (imulaben)
3- lézard des murailles, tanejdamt n lh'id' (tinejdamin ...)
Lion = izem (izmawen), ayrad (iyraden), arr (irran?), ...
Lion de mer = ilu n yilel/lebh'er'
Lionne = tasedda (tiseddawin), tizemt (tizmawin)
Loup = aghsi (ighas) -Ahaggar'
Luciole = ttezrureq

Man (larve de hanneton) = tawekka n ubeqrur (tiwekkiwin n ubeqrur)
Mante religieuse = tagmart n Sidna Sliman
Mouche = izi (izan)
Mouche de la viande = izirekki (izirekkiyen)
Moucheron = tizit (ulac asget)
Moufflon = udad (udaden) -Ahaggar'
Mouton = ikerri/akrar (akraren)
Mulet = aserdun (iserdyan) -Leqbayel

Orvet = aneccab (i-en), abuneccab (i-en)
Oryx (antilope) = idri (idran) - Ahaggar'
Ours = ajgelgal (ijgelgalen) -Kamel Nait-Zerrad

Panthère = adamsa (idamsaten) -Ahaggar'
Papillon = afert'ett'u (ifert'ett'uten)
Phoque = ademri (idemriyen) -Kamel Nait-Zerrad
Pieuvre = aqernid' (iqernid'en)
Poisson = islem (iselman)
Porc-épic = aruy (aruyen)
Pou = tilket (tilkin)
Pou des oiseaux = tawlinla
Puce = akured (ikurdan)
Puceron = abeqqiw (ibeqqiwen)

Rat = tt'ubba (tt'ubbat), taghulit (tighuliyin) -Ahaggar'
Renard = abaregh (ibarghen), cebbirdu (icebbirduten), akâab (ikâaben)
Rhinocéros = awamghil (iwamghilen) -Kamel Nait-Zerrad

Salamandre = taydest n waman (tiyedsin ...)
Sanglier = ilef (ilfan), ah'elluf (ih'ellufen)
Sangsue = talett'ad't (tilett'ad'in), adgher (ideghren)
Sauterelle = ajr'ad (ijr'aden)
Scolopendre = times n wad'u
Scorpion = tighirdemt (tighiredmawin)
Serpent = azrem (izerman)
Singe = ibki (ibkan), iddew (iddawen)
Souris = 1- agherda (igherdayen)
2- (amect'uh') amumad (imumaden), amusmus (imusmusen)

Taon = taggent (taggnin)
Tarentule = taz'ez't (tiz'ezz'atin) -Ahaggar'
Ténia = azrem n tâebbud't (izerman n tâebbud't)
Tétard = ta*****dduct (ti*****dducin), aberdedduc (i-en)
Tigre = aksil (iksilen) -Kamel Nait-Zerrad
Tique = taselluft (tisellufin)

Vache = tafunast (tifunasin/tisuta)
Varan = aghata (ighatan)
Veau : 1- akken kan d-ilul : agenduz (igenduzen)
2- meqqer citt'ah' : aâejmi (iâejmiyen)
Ver = tawekka (tiwekkiwin)
Ver de Terre = ijirmed' (ijiremd'en), ajermennid' (ijermennid'en)
Vipère = talafsa (tilafsiwin)

Zèbre = imis'red (imis'erden) -Kamel Nait-Zerrad

(...)

iles ilelli
15/02/2003, 21h53
Tasenfekka (anatomie) n yighersiwen :

Abats = akerciw (ikerciwen)
Aiguillon = tisiqqest (tisuqas)
Aile = ifer (afriwen)

Bec = aqamum (iqamumen), aqabub (iqabuben)
Bosse = taârurt (tiârurin)

Canine = ugel (uglan)
Corne = icc, iccew (acciwen) - amect'uh' : ticcewt (tacciwin)
Cou = tamgerd't (timegrad') - taghezfant : aâenqiq (iâenqiqen)
Crête (de coq) = acercur (icercuren)
Crin (d'un cheval) = az'iw (iz'iwen)
Crinière = azilal (izilalen)
Croupion = tismert (tisemrin)

Dard (=aiguillon) = tisiqqest (tisuqas)

Entrailles = iz'erman, akerciw (ikerciwen)

Griffe = akabbac (ikabbacen)

Huppe (sur la tête) = tacamumt (ticamumin)

Mammelles de vache, de chevre (partie ou se trouve le lait) = tamazz'agt (timazz'agin)

Ongle = iccer (accaren, iccaren)

Patte = ad'ar (id'arren)
Pis (d'une vache, chevre, etc.) = iff (iffan)
Plume = taricet (tirictin), amazday-collectif : rric
Poitrail = tadmart (tidmarin)

Queue = tasedd'a (tised'win), taratt'a/tarat'iwt (tiratt'win)

Sabot = 1- (n yikerri negh n taghad't) tafejqurt (tifejqar)
2- (n wezger negh n uâewdiw) lh'afer (leh'wafer)

Anwa ay s-yennan d akken ur nezmir ara ad nexdem tabid'art (medecine animale) s tmazight ?
:D

Inijjel
22/02/2003, 09h52
The Skull

(1) Akerkur, Takerkurt:
Used in Algeria (East Kabylie, Jijel, Ahaggar) and Morocco (Semlal).

(2) Aceqlal, agennur:
Used mainly in Kabylie.

(3) Takerwayt, taqenqilt:
Used in Algeria (Mzab, Wargla, and Oued Righ).

The fontanelle is referred to as ``amelghigh'' or ``tamelghight'' in almost all Amazigh idioms. The ``occiput,'' the back bone of the skull, is called ``tagernint'' in Kabyle. The frontal bone is called ``tawenza'' which, by extension, in some idioms also designates the forehead (Kabyle) as well as the frontal hair (Tamzabt and Taggergrent).

iles ilelli
23/02/2003, 17h33
Hi Inijjel,

I would like to ask you a question if you don't mind :

Where are you from ? the words you are bringing and you say that they're used in your region sound very different from the words we use elsewhere in Kabylia, so are you a Kabylian or an Amazigh belonging to another Amazigh-speaking group ?

We are interested in all the regional varieties of the Kabylian dialects (and in general of the Amazigh language) and I wish to know where are used those wonderful words you are bringing us.

Thanx a lot and good bye

Jemegratte
02/03/2003, 02h03
Vous faites les malins avec vos thermes !!! et bien , donnez nous les au pluriel . je suis sur que pour certains , on va se fendre la tete .

aghriv
02/03/2003, 11h53
Provient du message de Jemegratte
Vous faites les malins avec vos thermes !!! et bien , donnez nous les au pluriel . je suis sur que pour certains , on va se fendre la tete .

Gmatnagh iruh ar elhammam (les thermes :D ), yekmez tajahnit-is - yufan atmatnis wiyad, ula d-nitni kemzen tajahnit nsen (pluriel)

AMENAY2
10/02/2004, 16h50
Ar d asawen :-}

Ixus'-agh WEZREM ger ighersiwen aki nnegh :p

iles ilelli
11/02/2004, 18h14
Llan at'as n yighersiwen ur ten-nesâi ara di tmurt-nnegh (Tamazgha), amek ara sen-nsemmi s tmazight ? Deg wussan d-iteddun, ad d-awigh awal ghef kra, ma yebgha Ugellid ;)

amur
16/02/2004, 22h11
Llan at'as n yighersiwen ur ten-nesâi ara di tmurt-nnegh (Tamazgha), amek ara sen-nsemmi s tmazight ? Deg wussan d-iteddun, ad d-awigh awal ghef kra, ma yebgha Ugellid ;)


ghef akken ttwaligh ulac aghwilif ma neddem isem n ighersiwen agi seg tutlayin tiberaniyin. awid kan aten nesmuzegh .

amedya : akuwala , abanda negh apanda ,akuyut', agrizli (ajgagal n marikan ugafa )...atg.
aygher ala , ma neddem tefransist negh tenglizit ad naf d akken ismawen agi tugget seg sen kkan seg tutlayin nid'en .

amur
16/02/2004, 22h19
haten aya daghen kra n ismawen n ighersiwen di tantala tacelh'it . sersaghten dagi t'as aya , ulac aghwilif ma naawdasen .

ad rnugh d aghen teswira n ukuyut' :farmer:

amur
16/02/2004, 22h23
sureftiyi ighersiwen s tcelh'it

animaux :

abaghugh : renard
abayru : renard
abbaxcar : serre d'oiseau
abelbuz : chiot
abjaw : chamelon
ablagh : alose (poisson)
abrayc, abghayc : pie
acnedd : bardot
adaghas : abris pour bétail
adderg : passage pour bestiaux
admu : grande gazelle du Sahara
afaghagh : vipère
afaghru : nom de poisson rouge
afddodd : tique des animaux
afellu : bête d'un attelage
afelwadd : bovin à petites cornes droites, brebis (qui a les oreilles pendantes)
afenckker : sabot
affighra : mille-pattes (scolopendre), serpent
afnckudd : sabot des bovidés
afnnakwc, afnnakc : ongle des ruminants
afzu : sabot, pied, ongle (animal)
afraj : bourdon
afraray : petit oiseau, oisillon
afrzzu, afrazzu, ifrzzi : coque, coquille d'oeuf, éclat, partie éclatée, tesson
afuck : branchies, ouies de poisson, opercule
afufan : museau
afullus : poulet
afunas : taureau, boeuf
afzzddadd : grande marguerite jaune des champs, tomate de mer, pourpier, petit animal marin
agad : ovaire d'une poule
agadir n tudfin : fourmilière
agamerru, agaymru, gamerru : frelon, abeille mâle
agamum : gueule, groin, mufle, museau
agar, angar, agurur : sauterelles qui commencent à voler, petits insectes
agaymru, agamru : bourdon, frelon
agaywar : corbeau
agbur, aghur, akbur, abgur : écureuil, rat d'argan
agddedd : oiseau
agenfur, akenfur, aghenfur : museau, gueule, groin
agertidd : privé de sa queue (cheval, bovin)
agerzam : panthère, guépard, léopard, ogre
aggurdi, aggurdu, agurdu, ggwrdi : puce
aghadd : bouc
aghdad : bouc
agherda : souris
agherdan n urtan : furet
aghwi : taureau
aghyul : âne
agllus : nervure principale de la feuille, coeur de palmier-dattier, tige montée de l'asphodèle, nom d'un squale (requin)
agmar, agwmar : cheval, étalon
agnfadd, agwnfadd : animal qui a perdu une corne
agrad, agwrad, gwrd : être apprivoisé, être familier, animal que l'on peut caresser
agriredd : gloussement des poules
agrnidd : perdrix du Sahara
agru : grenouille, crapaud
agunidd : abdomen des sauterelles, des insectes
agutf : nid
aguttu : gloussement de la poule cherchant à couver après la ponte
agwirar : animal sans cornes
agwjddadd : serpent
agwjddim, aghjddim : queue d'animal
agwjjim, akwjjin : ourane, lézard du Sud
agwlal : queue de lézard
agwlf : nid, bouquet de rejets de palmier
agwlif : ruche avec ses abeilles et le miel, essaim, ruche
agwrad, amgrud : apprivoisé, familier
agwrml : teigne, tique, pou de chameau, de chien
aHaqqay : corbeau
aHgun : gîte (de lièvre)
ahidor : peau de mouton avec la laine
ajagju : merle
ajssud : perdreau
akasu : chamelon
akaya : merle
akentur : taureau
akermuc : gazelle
akittar : cheval
akulka : linot
akwtf : nid
akyaw : poussin
alghwm : dromadaire
algmad : serpent
alqqar : agneau
amayyas : guépard
amejtku, amejku : merle
amerd : criquet
amermir : bave animale
amgayaz : veau sevré
amgyadd : alouette
amjarac : moineau
amlal : gazelle
ammoc : chat
amuder : animal
amunas : taureau
amugay : bovin (boeuf, vache)
amwad : taurillon
anHid : autruche
anir : antilope
ankur : bouc
anqar : agneau
anugu : bouc
anziss, anzil : écureuil
aqemmu, agmmu : bouche (pour animal), figure (familier, déplaisant)
araka, arakuk : renard
aram : dromadaire
arksim : caracal, chat sauvage
aruc : porc-épic
arwi : cerf de Berbérie
arzuzi : guêpe
aselm : poisson
aserdun : mulet
asflaw : fauvette
asgn, asgwn, tasgant : gîte (de lièvre)
asgrs : musette
asid : autruche
askkur : perdrix
asmayn : alouette
asufgh : expulsion, essaim d'abeilles sortant de la ruche
aswan : milan
atefk : nid
awlaH : saumon (poisson)
awqqas : requin
awtil : lapin
axsas : crotte d'animal sous forme de boule
aydi : chien
ayis : cheval
aynanaz : dorade (poisson)
aywal : animal
azamar : perche de mer (poisson)
azayz : poulpe
azenkad : gazelle
azffan : langouste
azger : boeuf
azrm : ver parasite
azyam, taârabt el bHer : dauphin
baqza : guêpier
bumHemd : hérisson
butagant : sanglier
butgra : tortue
dikkuk : coucou
famma : singe, singe sans queue
fergaddil : gros poisson comestible
ferrgu : nom d'un gros poisson
fertellis, fitellis : mite, papillon de nuit, papillon de mite
fuqs : punaise (insecte)
gawgaw : genre de poisson (goujon de mer?)
gerimslan, igermslan : os sacrum, croupe de cheval, partie du corps entre les hanches
Hammu n taffka : grand vautour
ibindder : cafard
ibzddi : bousier (scarabée)
iddwi : gerboise (mammifères rongeurs)
ifer : grande aile, feuille d'arbre, feuillage
iferttitto : chauve-souris, papillon
ifick : vessie natatoire (du poisson)
ifis : hyène, calamar
ifindi : nom d'un poisson
ifkr : tortue
iflilis : papillon
ifrijdi : punaise
iful : palourde, clovisse, cardite, coquillage
igelgiz : gros scarabée noir, coléoptère, bousier
igergis : cartillage
iggis : veau
ighejd : chevreau
igherdm : scorpion
ighiwur : vautour
igidr : aigle
igiz, igiyz : chamelon, veau, chamelon dont on fait le dressage
igjder : gros lézard bariolé
igliz : cafard
igurdan : puces, espace vide de la pirogue compris entre deux bancs arrières
igurmln : espèce de teigne
ikru : agneau
ikzin : chiot
ilf : sanglier
imila : tourterelle
imzik : chevreau
inikf : hérisson
insi : hérisson
isgni, issgni : grande aiguille, espadon, orphie vulgaire (poisson)
isk : corne
izenkad : gazelle
izi n taffka : mouche verte
izi : mouche
izimer : mouton
izm : lion
lbhimt : bête de somme
lbirun : thon (poisson)
middrus : charogne, bête morte sans égorgement, cadavre
qaymrun : crevette
sufgunnir : espèce de bergeronnette, hochequeue
tabghaynuzt : crabe
taddart : ruche
taddit : sangsue
tafaghrut : poisson rouge comestible
tafaska : brebis, fête du sacrifice
tafckert : griffe, orteil, sabot de mouton
tafnzut, tifnzit : sabot, pied, ongle (animal)
tafrawtt : ailette, nageoire, aileron du sac
tafult : moule, patelle, arapède
tafunast : vache
taggandut : grosse sauterelle grise
taggnt : taon
taghat : chèvre
taghwit : génisse
tagiwalt : pis d'une vache
taglimt, tagwlimt : torpille (poisson)
tagmmut ibeHcac : cocon
tagmmut uwayel : huitre
tagnart : chambre, tille avant de la pirogue, alvéole d'un gâteau de cire d'abeille
tagnrruyt : boulette de fumier
tagra : bol, jatte, marmite, bassin, écuelle, tasse, coquille, pelure, écaille, peau, carapace de tortue
tagrnitt, tagenritt : caille
taguba : nom de poisson
tagurgumat : oiseau d'habitation
tagwa : petit poisson du genre sar
tagwnfatt : sans cornes (vache)
taHerwit : brebis
taluzit : dorade (poisson)
tamda : épervier
tamelHannat : rouge-gorge
tamkrazt : bergeronnette, laboureuse
tammurghi : sauterelle
tammwatt : génisse qui peut labourer
tasmi ifergan : roitelet (oiseau)
tawukt : chouette, hibou
tazegrazt : bergeronnette, laboureuse
tazuki : moineau
tazwit : abeille
tiddiwt : reptile venimeux long et mince
tiferkit : croûte (pain, plaie, etc), peau de boeuf brute, écorce
tiflillist : hirondelle
tifrt, tifrtt : aile, plume, nageoire, petite feuille
tigddamt, tiqdamt : patelle, arapède (molusque)
tiggrt : stérile, qui n'a pas encore mis bas (vache)
tigri : moule (mollusque)
tigwjddemt : queue, os de la queue, endroit où commence le poil de la queue
tilli : brebis
tiqqlit : lézard
tisergalt : mulet (poisson)
tixsi : brebis
ttarus : petit chien
ttijdmenni : araignée
tuddemssi : termite
tuttfit : fourmi
tuttuft : grosse fourmi noire
uccen : chacal
udad : mouflon
ulli : troupeau de caprins
uskay : lévrier
uttuf : grosse fourmi rouge
wabiba : moustique
wafzzddadd : grande marguerite jaune des champs, tomate de mer, pourpier, petit animal marin
waganziz : bourdon
wagnimn, bagnim : scarabée noir, espèce de coléoptère
wirzzan : guêpe
zaghla : agneau




SLIGH DAGHEN '' LA BALEINE'' QQAREN AS DI TCELH'IT : GAGA .

GAGA - asgwet ID GAGA

iles ilelli
17/02/2004, 11h31
Azul fell-ak ay Amur

Ad ak-ibarek R'ebbi ghef wayen akka ay d-tgid' dagi. Ssuturegh seg-k ad terzud' s amawal-nni n tcelh'it, imi ay bghigh ad d-sseqredcegh yid-k ghef kra n wawalen n teqbaylit, am kettc am watmaten-nnegh merr'a wukud nettemyaru deg wenmugger-agi.

Tanemmirt