PDA

Voir la version complète : Déclaration universelle des Droits de l'Homme (en tamazight)


amur
24/10/2003, 02h33
at’as aya segmi tefegh tasuqelt agi .ghas ama akken twallam tetcur s imeslayen n ‘’teqbaylit’’ id yettwared’len seg tutlayin nid’en am ‘’lmiziriya’’. ‘’lh’irfa’’…atg.win id t yerran ar teqbaylit ccan is d amqran imi si ger imezwura i yesbeghsen imazghawalen akken ad arun s tmazight, ad suqlen ayen uran ledjnas nid’en armi nesiwed’ assa ur yettaadi wass mebla ma nesla n udris id yefghen s tmazigh (s teqbaylit negh s tantala nid’en ladgha tacelh’it);
deg ucrih’ n tsuqelt ghurnegh assa amedya di tsekla .idrisen n wat’as n imyura yttwasnen .ad frsagh tagwnit akken ad cekragh amar mezdad ghef ammud n tullizin ig sufegh iyakan d mohand ait ighil ghef tsuqelt n tcekov.

asteqsi inu :anwa i d yerran tiserih’t a ar teqbaylit?
d acu d nnam ghef tseqult agi?


TISERRIḤ’T TAGRAGHLANT N IZERFAN N WEMDAN
Yesbudan d yesse ran deg wegraw amatu seg use ti-s 217 A. (III) di 10 dujember 1948
ANAKCHAM
Imi asmussen n lh’̣werma i ttalasen akkw yâggalen n twacult talsawt d yizerfan n sen yemsawan, d nitni i d lsas n tlelli, taghdemt akkw d- tifrat deg wmadal (di ddunit).
Imi kra n widn nesmussun ara izerfan n wemdan d widn ih’̣eqqren s lxwedm n lewḥ’uch yesserfayen tamsakwit n talsa akkw d- tlilin umadal and'ara hedren u and'ara yamnen yemdanen s tlelli idg ur yelli la aseṛheb la lmizirya, d nettat i d asirem âlayan n wemdan.
Imi tebbwi - dd nnig kra yellan ad ttuḥ’udden izerfan n wemdan s nnid’am azerfan i wakkn ur yettuḥ’errs ara wemdan di taggara alamma yughal d amnafeg ḍadd temh’̣eqranit akkw d unaghur.
Imi yessefk ad tennerni tegmi d wassaghen n tmidwa d lemh’̣ibba gar yeghlanen.
Imi di lqanun izerfan n wemdan imudan n ledjnas yedduklen berrḥ’en i tikkelt tajḍidt laman n sen deg zerfan ilsasiyen n wemdan di ccerf akkw d wazal n bnadem di tugdut izerfan n tulawin d yergazen u berrḥ’en belli qeṣden ad snernin aqeddem amgarwan u ad sbed'den tigwnatin timenyafin n tudert di tlelli yettimghuren.
Imi, timura yetteskin di ledjnas yedduklen lezment iman n sent ad myallent (ad mmâwanent) i wakken ad d’emnent nitenti d-tuddsa n ledjnas yedduklen, di mkull timura leqder ah’eqqani izerfan n wemdan akkw tlella tilsasiyin.
Imi afham amecruk n tlella d yizerfan agi degs lqima tameqwrant i wakken ad uqment leqder tmura leqder i lâhd n sent.
Tajmâit tamatawt
Tberreh’̣ belli tiṣerriḥ’t agi tagraghlant izerfan n wemdan d anawad amecruk igher ssaramen imudan d yeghlanen akken ma llan i wakken akkw yemdanen d yâggaln n temgarwa i glan (i ges an) dima tiṣerrih’̣t agi di lbal n sen, ad sxedmen akkw lmedjhud n sen, s leqraya d ttṛebga i wakkn ad senernin aqader n tlella d yizerfan agi u ad d’emnen s ttawilat idd iteddun s lâqel, (wa deffir wa) deg wennar aghelnaw d ugraghlan asmussen d usnefḍes igraghlanen iḥ’eqqaniyen gar imezdaghen n ddulat tâggalin s timmad n sent nagh gar yimezdaghen n tmizar i gellan ddaw lhwekm n sent aghedman.
Tamadda 1:
Imdanen, akken ma llan ttlalen d ilelliyen msawan di lḥ’weṛma d yizerfan- ghur sen tamsakwit d lâquel u yessefk ad-tili tegmatt gar asen.
Tamadda 2:
Kull yiwen ghur-s lḥ’eqq ad ighellat tilella d yizerfan idd yeddan di tṣerrih’̣t agi bla tarayit idd yettasen si ccetla, d llun, d ldjens d tutlayt, d ddin d ṛṛay asiyasi nagh ṛṛay iḍen i gerzan lasl aghelnaw, tamgarwa, aila talalit nagh lih’̣ala n iḍen yehwa yas d argaz nagh d-tameṭ̣’̣ut.
Rnu gher-s, ur ilaq ara ad-tili trayit yebnan ghef liḥ’ala tasiyasit, taghedmawt nagh tagraghlant n tmurt nagh n temnadt ideg yezdegh wemdan yehwa yas tella tmurt agi nagh temnadt agi d- talellit nagh ddaw lewkala, nagh ur the’kim ara deg yiman is nagh ur tekmil ara tlelli ines.
Tamadda 3:
Kull amdan ghures lḥ’eqq n tudert, tilelli d laman ghef timmad is.
Tamadda 4:
Ur ilaqar a ad yughal wemdan d akli nagh d aqeddac n wemdan nid’en. Tasakla d uzenzi n waklan ttuh’̣eṛṛmen mad’̣i.
Tamadda 5:
Ur ilaqara ad yettuselleṭ ghef umdan uâqeb nagh ssikis d- teghriwin yesnughbuyen, itekksen fell as sser.
Tamadda 6:
Ang'is yehwa yili wemdan, ghur s lḥ’eqq ad yettwag leqder i timmadit is taghedmawt.
Tamadda 7:
Akkw indamen msawan zdat lqanun u ghur sen lḥ’eqq bla afraz i wakkn atn iḥ’udd lqanun - ghur sen irkwelli lḥ’eqq i uḥ’uddu, akken ma llan ḍ’edd tarayit ur nwufq ara tiṣerrih’̣t agi.
Tamadda 8:
Kull amdan ghur-s lḥ’eqq ad icetki i tneh’kamin tighelnawin yettuk'ellfen i wakkn ad fkent lḥ’eqq d’̣edd tneḥ’yafin ur nettqadar ara izerfan ilsasiyen is yettak udustur d lqanun.
Tamadda 9:
Ula d yiwen ur yezmir ad yettwaṭṭ’ef, nagh ad yettwah’̣bes nagh ad yet twanfu s ldjur.
Tamadda 10:
Kull amdan ghur-s lh’̣eqq ad-tâddi tluft is zdat tnehkamt, âinani, bla tneh’̣yaft i wakkn ad - tseyyi ma seḥḥ’ant telzimin is d yizerfan is nagh ma d-tidett wayn - idd gren fell as deg wennar n lâqubat.
Tamadda 11:
1. Kra n win yettutehmen s ssiya ad yettwah’̣seb d imzekki alama yettuṣeḥh’̣eh’ s lâdel ddenb idd gren fell as, âinani, zdat tnaḥ’kamt and'ara yettwadmen akkw wayn i glaqen i uh’̣uddu ines.
2. Ula d yiwen ur yettwah’̣kam ara fell as ma yexdem kra n ssiya yettuḥ’eṛṛmen nagh ma iferreṭ’ di kra iwudjben fell as ma yella di tallit ni ayn idd gren fell as ur ixulf ara lqanun aghelnaw nagh agraghlan, yerna lâquba ur d as-dd yettak ara ad - tagwar tin is i gḥ’ekkm lqanun di tallit ideg teḍ’ra ssiya.
Tamadda 12:
Ur yezmir ḥ’edd ad yessekcem iman is s ldjur di tudert n wemdan, di twacult is; deg wexxam is, timuzniwin is nagh ad yessims lḥ’werma-s d nnif is; kull amdan ghur-s lh’̣eqq at ih’̣udd lqanun si tiytiwin yecban tigi.
Tamadda 13:
1. Kull amdan ghur-s lh’̣eqq ad yelḥ’u s tlelli u ad yextir tanezdught di tmurt is.
2. Kull amdan ghur-s lḥ’eqq ad yeffegh si yall tamurt ghas d - tamurt is u ma yehwa yas yezmer ad yughal ghur es.
Tamadda 14:
1. Ma yella yettwaḥṛes wemdan s ldjur, ghur-s lh’̣eqq ad yesdari iman is u ad ighellet lânaya n tmura iḍen.
2. Amâni ur d-as-dd tebbw ara ad ighellet lh’̣eqq agi ma yella yexdem ssiya ixulfen lqanun amecruk nagh ayn ur nwufq ara inawaḍen d yimenzayen n tmura yedduklen.
Tamadda 15:
1. Kull amdan ghur-s lh’̣eqq i tghelna is yehwan.
2. Ur d-as yettwakkes i yiwen s ldjur la taghelna ines la lḥ’eqq ubeddel n tghelna.
Tamadda 16:
1. Mi geblegh weqcic nagh teqcict, ghur sen lh’̣eqq ad zewdjen i wakkn ad bnun tawacult bla ma yettuqegged lh’̣eqq gi s ccetla, taghelna, nagh ddiyana msawan deg zerfen m'ara zewdjen, nad'am zewdjen nagh m'ara yefsex zzwadj.
2. Ur yettili zzwadj alamma s lebghi d umyeqbel ukmil n wergaz d- tmett’ut.
3. Tawacult d-tagwejdit talemmast n temgarwa, ghur-s lḥ’eqq att th’udd temgarwa d ddula.
Tamadda 17:
1. Amdan yehwa yas weḥ’d-es nagh d amezday ghur-s lḥ’eqq ad yekseb ayla.
2. Yiwen ur yezmir ad yettuḥ̣̣’eṛṛem seg wayla-s.
Tamadda 18:
Kull amdan ghur-s lḥ’eqq i tlelli n tedmi, tamsakwit d ddiyana, lh’̣eqq agi tetteski deg-s tlelli ubeddel n ddiyana akkw d wayn is yettamen, weh’d es nagh gar medden âinani nagh di sser, s uselmed s tegdimin, s wâbâd d umares n lemdaheb.
Tamadda 19:
Kull amdan ghur-s lḥ’eqq n tlelli di ṛṛay d lment’eq anda yetteski lḥ’eqq ubeggen n ṛṛay bla ma yettucebbwel u daghen tebbwi yas-dd ad inadi, ad yeṭṭef, u ad yefser di yall tamurt isallen d- tedmiwin s yall ttawil n wenṭaq.
Tamadda 20:
1. Kull amdan ghur-s lḥ’eqq i unejmâ akkw d- tdukla di tifrat.
2. Yiwen ur yezmir ad yettuḥ’ettem i wakken ad yetteski di tdukla.
Tamadda 21:
1. Kull amdan ghur-s lh’̣eqq ad yetteski deg wselḥ’uy n temsal n bailek n tmurt is, ama netta s timmad is, nagh s win yextar d amtil is.
2. Kull amdan ghur-s lḥ’eqq amm netta am wiyad’ ad yett’ef amkan di lh’̣irfat n bailek n tmurt is.
3. Lirad umadan d nettat i d llsas n lhiba n leh’kwem n bailek- yessefk add tban s tefrant zeddigen idg ara tteskin meddn irkwelli u ara yilin si lweqt ar wayeḍ̣’ di tugdut d sser nagh s ttawil iḍen it yecban ara iḍemnen tilellli n tefrant.
Tamadda 22:
Kull amdan yetteskin di temgarwa ghur-s lh’̣eqq di laman amgarwan g qesden ad ikafi izerfan is isagrawen imgarwanen d yidelsanen imsefken i lh’weṛma d usegmi alelli n timmadit is s tejmilt n lmedjhud aghelnaw d umyalli agraghlan s wayn ara yembwafaqen netta d nniḍ’am d lerzaq n kull tamurt.
Tamadda 23:
1. Kull amdan ghur-s lh’̣eqq i ixeddim ara yextir akkn is yehwa s curut’ n lâdel imsefṛah’̣en ar'at iḍ’emmen ghef ticumert.
2. Imdanen akken ma llan ghur sen lh’̣eqq bla tarayit i tjernanin yemsawan ghef ixeddimen yemsawen.
3. Kra n win ixeddmen ghur-s lh’̣eqq i tjernant tah’̣eqqit, timsefreh’̣t ar'as iḍ’emnen i netta d twacult is tudert iwufqen lh’̣weṛma n wemdan ara yettuk'emmlen ma yebgha lh’̣al, s kra n ttawil iden uh’̣uddu amgarwan.
4. Kull amdan ghur-s lh’̣eqq ad yessebded netta d wiyaḍ’ tidukliwin ixeddamen nagh ad icarek di tdukla ara ih’̣udden lmeslah’a ines.
Tamadda 24:
Kull amdan ghur-s lh’̣eqq i rrah’a d- tukksa n lxiq (d ugunfu) u ladgha di lh’̣edd iqebbel lâqel n lweqt ixeddim akkw di ttrih’̣ yettwaxelsen, si lewqt ar wayeḍ’.
Tamadda 25:
1. Kull amdam ghur-s lh’̣eqq i lmizan n tudert ar'at iqidden i ̣t’̣mana n tṣeh’̣ih’̣t is (n tezmert is), liser ines akkw d- twacult is, ladgha i isafarn n tutcit, llebsa, tanezdught, adawi timezgiwin (tijmilin) timgarwiyin ilaqen, ghur-s lh’̣eqq i ṭ’mana ma ur ixeddmara, ma yud’̣en, ma yella d anâibu nagh d adjjal, nagh d awesran nagh kra n yimi ar d as ruh’̣ent tawilat n tudert ma yekka-dd waya nnig tezmert is;
2. Tiyemmatin d yigwerdan ghur sen lh’̣eqq i tallalt (lmâwna) d uh’̣uddu ixsusiyen. Akkw igwerdan ilulen di zzwadj nagh beṛṛa n zzwadj ghur sen lh’̣eqq yemsawan di tussṛa (ṭ’̣mana) tamgarwant.
Tamadda 26:
1. Kull amdan ghur-s lh’̣eqq di leqraya ur nessefk ara fell as lexlaṣ ladgha leqraya tamenzut akkw d- telsasit. Leqraya tamenzut d- tamelzumt, leqraya tatiqnit d uselmed n lh’irfat yessefk ad ilin d imatawen, tabburt unekcum gher tlumdiwin tunnigin (âlayen) yessefk ad-tili s lâdel i meddn irkwelli ghef leh’sab n wakken ẓ’ewren.
2. Ttrebga yessefk ad- tessiweḍ’ghr usefti n timmadit d usedjhed n leqder izerfan n wemdan akkw d tlella tilsasiyin, tebbwi-dd ad- tweṣṣi ghef usefhem d umsameh’ d lemh’ibba gar tmura akken ma llant d yimudan d ddiyanat i tuttfa n lehna.
3. Imawlan ghur sen lh’̣eqq d imezwura ad xtiren ṣṣenf n ttrebga ara fken i warraw n sen.
Tamadda 27:
1. Kull amdan ghur-s lh’̣eqq ad yetteski ma yebgha di tmeddurt tadelsant n tmurt is, ad yestummen i lfenn (tazuri) akkw d tegmi n tussna d wayen idd ttaken n lfayda.
2. Kull amdan ghur-s lh’̣eqq uh’̣uddu n lfayda ines tanamkawt akkw d- tmaddawt idd yekkan seg wayn idd yesnulfa di tussna, di tmedyazt (tasekla) nagh di lfenn.
Tamadda 28:
Kull amdan ghur-s lh’̣eqq deg wennar amgarwan nagh deg wennar agraghlan i wakken ad yili nniḍam yechban izerfan akkw tlella idd yeddan di tṣerrih’̣t agi lfaida d unawaḍ n sen.
Tamadda 29:
1. Amdan ghur-s lwadjeb i wegdud idg i gemken ala deg-s kan, unerni ukmil n timmadit is.
2. Deg wmares izerfan is d ughellet n tlella ines, kull yiwen ur ikennu ala ddaw leqyud i gerṣem lqanun weh’d es i wakken ad yedmen asmussen d uqader izerfan d tlella n lghir is u daghen i wakken tisutriwin tighedmawin n wedyaz d nniḍ’am n baylek d liser amataw di temgarwa tagdudant (tadimuqratit).
3. Izerfan akkw d- tlella yagi, is yehwan yili, ur zmirn ara ad ttumarsen ḍedd inawaḍ’en d ỵ̣̣imenzayen, n tmura yedduklen.
Tamadda 30:
Ur telli tmadda di tṣ̣̣errh’̣it agi i g zemren ad-tettwafhem d-tikci n lh’̣eqq i ddulla, nagh i wegdud nagh i wemdan i wakkn ad xedmen kra nagh ad marsen igi i gqeṣden ah’̣uddu izerfan akkw d-tlella idd yeddan deg-s.

amur
24/10/2003, 02h37
tefegh taseqult nid'en s tcelh'it.hattan :


LEBRîH N DDUNIT S IZERFAN UFGAN


Iffug d lebrîh n ddunit s izerfan ufgan, aseggwas n kumraw d tam 1948 g tasut ad llig nella, taswingemt g tarurt n lebrîh ad s tmazigt tlul g dar imeslayn n tamesmunt tamaynut n tawsna d isfalkiten umadan g dujanbir 1989.

Tadumkalt
Llig d tussna s tirrugza izuzdren g kaygat yan g imeslayn n tawja n ufgan d izerfan nnes ingaddan, zzegnin, ad yegan tagarat (tarselt) n tderfit, tagdemt, d ufra g ddunit,
Llig d attu n izerfan ufgan yiwi s isekkirn n traàit lli isigsen afrak n tefgant, ig awttas lli sa ttlin mdden kulluten, ad tlal yat ddunit, llig rad ifejjij kaygat yan s tderfit n inaw, d tagalt, isderfi g tawda d lâz.
Llig d iqqan ad yeg uzerf amarar f izerfan ufgan adas ur ik bezziz ad inker g tigira f temurrant d traàit. Llig iga g wammas n tgawsiwin tasdawst n tsimguri n tzdayin fulkinin nger tiwunak.
Llig d imadan n tmttin munnin sawlen dag g umqqen f liman s izerfan ufgan mqqurnin d tirrugza n kraygat yan, d izerfan ingaddan n irgazen ula timgarin, biksen tuggas ad seftun timguri wamun, allen aswir n tudert g wallun n tderfit irruten.
Llig d tiwunak timeslayin semqqent f tmawast d tmettin munnin, ad sekrent f timguri n izerfan ufgan d tderfiyin nnes meqqurnin, uqern tent.
Llig d tussna n izerfan ad d tderfiyin ad ad dar tamagart meqqurn ay ttiskar s umqqen ad, hatti:
Agraw yuman n tmettin munnin ar yaqra s lberîh ad n ddunit s izerfan ufgan, mas iga aswir ittidran lliyegan awettas ad t lkmen imadanen d tmettin kulluten, ad yemmag kaygat yan, neg kaygat tarabbut g wamun, lebrîh ad g umnid wallen nnes, ad ssimguren luqqer izerfan ad d tderfiyin ad, s usselmed d tnekra, ttiskarent tazzeliwin mdêfurnin f uswir n tmizar d uswir n ddunit ad sisenssen midden g ddunit kullut, nger tiwunnak timeslatin s ixef nnsent d imdanen n ikalen lli illan h ddu tmasayt nnsent.
Imir amezwaru Ar ttelalen midden kulluten gan iderfiyen, negaddan g tirrugza d izerfan, lan anli d ufrak, illa fellasen ad smsnaran nger-atsen s iman n tagwemat.
Imir wis sin
Iga g izerf n kaygat yan ad ifejjij s izerfan d tderfiyin lli d yuckan g lebrîh ad, bla kra n usnûhyu, zund asnûhyu s uferdis, neg aklu, neg tazaka, neg tutlayt, neg ddin, neg amnad asertiy, neg kra n umnad yâdnin, neg azûr n tmazirt, neg wi wamun, neg win tmaxirt, neg win tlalit, neg d kra n usures yâdnin, ad ur yili nâhya nger irgazen d tmegarin.
Smed i mad izrin, ur ad yili kra n usnûhyu, ittyasayen f usures asertiy, neg asures n uzerf n tmazirt, neg akal isderfen, neg illa g ddu tmadîrt, neg tyasas tbendit nnes s kra n usekref.
Imir wis krâd
Ila kraygat yan izerf nnes g tudert d tderfit d tafrat n ixef nnes.
Imir wis kkûz
Ur tezri tessumga n kra n yan. Tgdel tessumga d tesbbabt n isemgan g isursen nnsent kulluten.
Imir wis smus
Ur a ittifsar hêtta yan ufgan i usmrret, ula tifgurin, ula ismensnaran icceqqan, neg asdâr n tirrugza.
Imir wis sdîs
Ila kaygat yan gin g illa ad as ittissan s tixeft nnes n uzerf.
Imir wis sa
Negaddan midden kulluten g mnid n uzerf, lan kulluten izerf ad fejjijen s yat tmmestant immerwasen, bla asnûhyu, gikli kullu darsen izerf g yat tmmestant inegaddan mgal asnûhyu lli itteggren i lberîh ad, d usiss f kra n usnûhy zund wad.
Imir wis tam
Ila kaygat yan izerf ad ifettu s tinebâdin (lmâhkamat) n tmazirt, a fellas rarent iskkiren lli ittggern i izerfan nnes meqqurnin lli yas ifka uzerf.
Imir wis tezzâ
Ur izri wammâz n hêtta yan ufgan, gikli ur izri ad t ssemrin neg t zzugen hakkak.
Imir wis mraw
Kaygat yan dars izerf, s tnegaddayt nger as d wiyyâd, ad ttizra tmukrist nnes g yat tinetnbâdt inderfen igêzan, yan izri yugden g tazzalt ad tsengiri g izerfan nnes d imafelaten nnes d tlumas d tnagatin lli fellas ittâren.
Imir wis yan d mraw
1. Ar ittegga wan ilumsen s kra n n tnagt amelsi ar kig yuzer s tazzalt g tintenbâd g lan isugar n tmenàrt fellas.
2. ur ad yuzzer yan s kra n usekkir neg tagayt n usekkir amer ig iga mayan tanagt g uzerf n tmazirt, neg azerf n ddunit g uzemz llig ittuyskar.
Imir wis sin d mraw Ur ittifsar hêtta yan i ukeccum n hakkak g tudert nnes, neg tawja nnes, neg tuzdegt nnes, neg tibratin nnes, gikli ur ittifsar i tassayin f uddur nnes d tenesflidt nnes.
Imir wis krâd d mraw
1. Kaygat yan dars izerf nnes g tderfit n umattay d ustay n umras n tuzdegt nnes g ugunes n iwwutta n kaygat tawwunkt.
2. Ila kuyan izerf nnes ad ifel kraygat tamazirt, tekcem gisent hêtta tmazirt nnes, gikli dars izerf nnes ad sis yurri.
Imir wis kkûz d mraw
1. Kaygat yan dars izerf ad yamêz asgelf g tmizar yâdnin, neg t yurem s trula g userfufen.
2. Ur ar ittefjij s izerf ad yan izrin g tintenbâd s tanagin ur igin tin tsertit, neg iskkiren lli imyagalen d iwettasen n tmettin munnin d isentiyen nnsent.
Imir wis smus d mraw
1. Kaygat yan dars izerf ad ifejjij s yat tawemanit.
2. Ur tezri tuwekkast n tawmanit i hêtta yan s hakkak. gikli ur izri ad ittikkas izerf n usennifel n tawmanit.
Imir wis sdîs d mraw
1. Kud nna ilkem urgaz d temgart tizi n iwel ar darsen ittili izerf ad iwlen, skren tawja, bla kra n isekraf n uferdis, neg tawmanit, neg ddin. Darsen izerfan inegaddan ig rad iwlen d ig rad llefen (rzêmen).
2. Ur ittiskar utgar n iwil (lkagêd llitihal) abla s tayri n imestggaren lli iran ad iwlen sis, bla kra n usbezziz.
3. Tawja aygan taferdist tamagant izwaren g wamun, dars izerf ad tefjjij s tmestant wwamun ula tawwunkt.
Imir wis sa d mraw
1. Kaygat yan dars izerf nnes ad ittâf wâhdut, neg idra d wiyyâd.
2. Ur tezri tuykkast n uyda i hêtta yan s hakkak.
Imir wis tam d mraw Kaygat yan dars izerf nnes g tderfit n uswingem, d ufrak, d ddin. Izerf ad yuma tiderfit n usenfel n ddin nnes, neg agal nnes, d tderfit n usiwel fellas, s usselmed d usekkir n tzaliwin nnes g trekwesa, neg tazalt, wâhdut, neg d trabbut nnes.
Imir wis têza d mraw
Kaygat yan dars izerf g tderfit n umnad (annay) d usiwel. Izerf ad yuma tiderfit ad yasi imnaden nna yera, bla kra n ukeccum, d wayecabba s inegmisen d isewingimen, ihêbbelten, yawi ten, isak ten nger midden s imassen lli yera, s mekna yera, bla isekraf n iwetta.
Imir wis simraw
1. Kaygat yan dars izerf ad isemsli ger temsmunin d trubba n ufra.
2. Ur izri usebzziz n yan ad isemsli g kra n tmesmunt.
Imir wis simraw d yan
1. Kaygat yan dars izerf ad yawes g tesmyallayt n tgawsiwin umanin n tmazirt nnes, swa s ixef nnes, swa s ineflas ittistayen s tderfit.
2. Kaygat yan dars izerf lli yellan dar wiyyâd an walan tizayzin umanin g tmazirt nnes.
3. Tayri n umadan ad yegan tagbalut n tmasayt n tnebâdt. Ar ed immal tayri yad s isemstayen zddegnin, kaygat tawalt, ar zrayen s ustay n trekwsa, ngaddan kullu gisen midden, neg kra n tgarast yâdnin tt irwasen, isugren tiderfit n ustay.
Imir wis simraw d sin Kaygat yan, s tmeslayt nnes g wamun, dars izerf nnes g tsugart n wamun, d wad as ttifkan, s tfasa n tmazirt nnes d tin tmawast nger tmizar n ddunit, izerfan nnes n tdamsa, d win wamun, d win tnekra, llid iqqan i tirrugza d timguri iderfen n tixeft nnes.
Imir wis simraw d krâd
1. Kaygat yan dars izerf nnes g twuri. Tili dars tderfit n ustay n twuri s tiwetlin llit isusmen, gikli dars izerf n tmmestant g ucummer.
2. Kaygat yan dars izerf g tigrad inegaddan n twuri, bla kra n usnûhyu.
3. Kaygat yan, ig isker kra n twuri, dars izerf g tigerad igdmen, lli rad as isuger netta d tawja nnes, tudert lli d imcuckan d tirrugza n ufgan. Ar as ittismad – ig tid yiwi uzemz- imassen yâdnin n tmmestant wamun.
4. Kaygat yan dars izerf ad isker anemalu, netta d wiyyâd, neg t isekcem, ad ismmesten isâhaten nnes.
Imir wis simraw d kûz Kaygat yan dars izerf g uswunfu d tizi yugan, yili dars izerf g uswuttu inlan n tiseqqal n twuri d uswunfu ittifran, kaygat tawalt.
Imir wis simraw d smus
1. Kaygat yan dars izerf g uswir n tudert lli yudan, ad izmer tadawsa nnes d ubuglu nnes netta d tawja nnes, yuma mayan ametcu d isnaraten inebzazen wamun. Yili dars izerf g tsugart n tudert g tsursin n ucummer, d tmadûnt, d ugdem, d tudgalt, d twesri, d mad tent irwasen g tejlayt n imassen n tudert s usrag (azakkak) n tiwetlin d ikkan berra n tayri nnes.
2. Immiten d wazan darsen izerf g tiwsi d tawit izêlin. Ar tfejjijen wazzan kulluten s tmmestant ingaddan zund ig lulen g tzedayt n iwil (litihal) zund ig lulen g berra nnes.
Imir wis simraw d sdîs
1. Kaygat yan dars izerf g usselmed. Ifukk ad yeg usselmed, beàda g tferkiwin timezwura timegratin, fabur, ifukk ad yeg usselmed amezwaru anebzaz. Ifukk ad yamu usselmed n tzûri d win twuri, irxu f kaygat yan ad ikcem s usselmed ufella s tengaddayt ikmmelen nger as d wiyyâd f tegrat (tarselt) n tzidâr.
2. Ifukk ad teswates tenkra tasimguri n tixeft n ufgan, timguri ikmmelen, d tesdusi n luqqer izerfan ufgan, d tderfiyin nnes timegratin, d tissemguri n umecucku d umesaraf d tiddukla nger imadanen, d trubba n uzûr d ddin kulluten, gikli ifukk ad teswates asmad n tfasa n tmettin munnin f tmmestant n ufra.
3. Id babaten ad dar illa izerf izwaren g ustay n wanaw n tnekra i tarwa nnsen.
Imir wis simraw d sa
1. Kaygat ixef dars izerf ad idru s tderfit, g tudert n wamun amwassan, gikli dars izerf ad ifejjij s tzuriyyin (isefalkiten) d tmawast g ufara n tussna, iswasêha g theyyatin nnes.
2. Kaygat ixef dars izerf g tmmestant n isâhaten nnes n tsekla d tedrimt lli d ilulen g tyaffut nnes n tussna neg tasekla neg tazûri.
Imir wis simraw d tam Kaygat yan dars izerf ad ifejjij s yan ugerra wamun n ddunit llig rad ilin izerfan d tderfiyin llif isawel lebrîh ad, ttiskarent gis.
Imir wis simraw d têzza
1. Kaygat ixef llan fellas imaflaten i wamun lli yas iskaren i tixeft nnes ar ttimgur timguri idrefen ikmmelen.
2. Ur a ittebendaq yan, g usekkir n izerfan nnes d tderfiyin nnes amer isekraf lli isers uzerf ad isuger tussna s izerfan n wayyâd d tderfiyin nnes, d luqer nnsent, d usekkir n iwennan gdemnin n ugerra yuman, d usâha yuman , d tnekra ifulkin g wamun adimkrat.
3. Ur izri g hêtta yat tsurest ad tiskaren izerfan ad s yan manik imyagalen d iwettasen n tmettin munnin, neg isentiyen nnesent.
Imir wis kra mraw Ur illa g lebrîh ad yan imir lli yegan ad ittifsar is ad yakka i kra n tawwunkt, neg kra n trabbut, neg kra n ixef izerf ad isker kra n usekkir lli rad ixlu izerfan d tderfiyin lli d gis yuckan.

Irur t s tmazigt : Hassan Id Balkassm, Brahim Ubella, Ahmed Raghib, Lahocine El Jouhadi, Ussus Mohamed, Bat Omar, El Farkhessi Mohamed, Ben Ihya Lahocine, Ouagrar Mohamed.

amur
24/10/2003, 02h39
Déclaration universelle des droits de l'homme

Préambule
Considérant que la reconnaissance de la dignité inhérente à tous les membres de la famille humaine et de leurs droits égaux et inaliénables constitue le fondement de la liberté, de la justice et de la paix dans le monde,

Considérant que la méconnaissance et le mépris des droits de l'homme ont conduit à des actes de barbarie qui révoltent la conscience de l'humanité et que l'avènement d'un monde où les êtres humains seront libres de parler et de croire, libérés de la terreur et de la misère, a été proclamé comme la plus haute aspiration de l'homme,

Considérant qu'il est essentiel que les droits de l'homme soient protégés par un régime de droit pour que l'homme ne soit pas contraint, en suprême recours, à la révolte contre la tyrannie et l'oppression,

Considérant qu'il est essentiel d'encourager le développement de relations amicales entre nations,

Considérant que dans la Charte les peuples des Nations Unies ont proclamé à nouveau leur foi dans les droits fondamentaux de l'homme, dans la dignité et la valeur de la personne humaine, dans l'égalité des droits des hommes et des femmes, et qu'ils se sont déclarés résolus à favoriser le progrès social et à instaurer de meilleures conditions de vie dans une liberté plus grande,

Considérant que les Etats Membres se sont engagés à assurer, en coopération avec l'Organisation des Nations Unies, le respect universel et effectif des droits de l'homme et des libertés fondamentales,

Considérant qu'une conception commune de ces droits et libertés est de la plus haute importance pour remplir pleinement cet engagement,

L'Assemblée générale

Proclame la présente Déclaration universelle des droits de l'homme comme l'idéal commun à atteindre par tous les peuples et toutes les nations afin que tous les individus et tous les organes de la société, ayant cette Déclaration constamment à l'esprit, s'efforcent, par l'enseignement et l'éducation, de développer le respect de ces droits et libertés et d'en assurer, par des mesures progressives d'ordre national et international, la reconnaissance et l'application universelles et effectives, tant parmi les populations des Etats Membres eux-mêmes que parmi celles des territoires placés sous leur juridiction.

Article premier
Tous les êtres humains naissent libres et égaux en dignité et en droits. Ils sont doués de raison et de conscience et doivent agir les uns envers les autres dans un esprit de fraternité.

Article 2
Chacun peut se prévaloir de tous les droits et de toutes les libertés proclamés dans la présente Déclaration, sans distinction aucune, notamment de race, de couleur, de sexe, de langue, de religion, d'opinion politique ou de toute autre opinion, d'origine nationale ou sociale, de fortune, de naissance ou de toute autre situation.

De plus, il ne sera fait aucune distinction fondée sur le statut politique, juridique ou international du pays ou du territoire dont une personne est ressortissante, que ce pays ou territoire soit indépendant, sous tutelle, non autonome ou soumis à une limitation quelconque de souveraineté.

Article 3
Tout individu a droit à la vie, à la liberté et à la sûreté de sa personne.

Article 4
Nul ne sera tenu en esclavage ni en servitude; l'esclavage et la traite des esclaves sont interdits sous toutes leurs formes.

Article 5
Nul ne sera soumis à la torture, ni à des peines ou traitements cruels, inhumains ou dégradants.

Article 6
Chacun a le droit à la reconnaissance en tous lieux de sa personnalité juridique.

Article 7
Tous sont égaux devant la loi et ont droit sans distinction à une égale protection de la loi. Tous ont droit à une protection égale contre toute discrimination qui violerait la présente Déclaration et contre toute provocation à une telle discrimination.

Article 8
Toute personne a droit à un recours effectif devant les juridictions nationales compétentes contre les actes violant les droits fondamentaux qui lui sont reconnus par la constitution ou par la loi.

Article 9
Nul ne peut être arbitrairement arrêté, détenu ni exilé.

Article 10
Toute personne a droit, en pleine égalité, à ce que sa cause soit entendue équitablement et publiquement par un tribunal indépendant et impartial, qui décidera, soit de ses droits et obligations, soit du bien-fondé de toute accusation en matière pénale dirigée contre elle.

Article 11
Toute personne accusée d'un acte délictueux est présumée innocente jusqu'à ce que sa culpabilité ait été légalement établie au cours d'un procès public où toutes les garanties nécessaires à sa défense lui auront été assurées.
Nul ne sera condamné pour des actions ou omissions qui, au moment où elles ont été commises, ne constituaient pas un acte délictueux d'après le droit national ou international. De même, il ne sera infligé aucune peine plus forte que celle qui était applicable au moment où l'acte délictueux a été commis.
Article 12
Nul ne sera l'objet d'immixtions arbitraires dans sa vie privée, sa famille, son domicile ou sa correspondance, ni d'atteintes à son honneur et à sa réputation. Toute personne a droit à la protection de la loi contre de telles immixtions ou de telles atteintes.

Article 13
Toute personne a le droit de circuler librement et de choisir sa résidence à l'intérieur d'un Etat.
Toute personne a le droit de quitter tout pays, y compris le sien, et de revenir dans son pays.
Article 14
Devant la persécution, toute personne a le droit de chercher asile et de bénéficier de l'asile en d'autres pays.
Ce droit ne peut être invoqué dans le cas de poursuites réellement fondées sur un crime de droit commun ou sur des agissements contraires aux buts et aux principes des Nations Unies.
Article 15
Tout individu a droit à une nationalité.
Nul ne peut être arbitrairement privé de sa nationalité, ni du droit de changer de nationalité.
Article 16
A partir de l'âge nubile, l'homme et la femme, sans aucune restriction quant à la race, la nationalité ou la religion, ont le droit de se marier et de fonder une famille. Ils ont des droits égaux au regard du mariage, durant le mariage et lors de sa dissolution.
Le mariage ne peut être conclu qu'avec le libre et plein consentement des futurs époux.
La famille est l'élément naturel et fondamental de la société et a droit à la protection de la société et de l'Etat.
Article 17
Toute personne, aussi bien seule qu'en collectivité, a droit à la propriété.
Nul ne peut être arbitrairement privé de sa propriété
Article 18
Toute personne a droit à la liberté de pensée, de conscience et de religion; ce droit implique la liberté de changer de religion ou de conviction ainsi que la liberté de manifester sa religion ou sa conviction, seule ou en commun, tant en public qu'en privé, par l'enseignement, les pratiques, le culte et l'accomplissement des rites.

Article 19
Tout individu a droit à la liberté d'opinion et d'expression, ce qui implique le droit de ne pas être inquiété pour ses opinions et celui de chercher, de recevoir et de répandre, sans considérations de frontières, les informations et les idées par quelque moyen d'expression que ce soit.

Article 20
Toute personne a droit à la liberté de réunion et d'association pacifiques.
Nul ne peut être obligé de faire partie d'une association.
Article 21
Toute personne a le droit de prendre part à la direction des affaires publiques de son pays, soit directement, soit par l'intermédiaire de représentants librement choisis.
Toute personne a droit à accéder, dans des conditions d'égalité, aux fonctions publiques de son pays.
La volonté du peuple est le fondement de l'autorité des pouvoirs publics; cette volonté doit s'exprimer par des élections honnêtes qui doivent avoir lieu périodiquement, au suffrage universel égal et au vote secret ou suivant une procédure équivalente assurant la liberté du vote.
Article 22
Toute personne, en tant que membre de la société, a droit à la sécurité sociale; elle est fondée à obtenir la satisfaction des droits économiques, sociaux et culturels indispensables à sa dignité et au libre développement de sa personnalité, grâce à l'effort national et à la coopération internationale, compte tenu de l'organisation et des ressources de chaque pays.

Article 23
Toute personne a droit au travail, au libre choix de son travail, à des conditions équitables et satisfaisantes de travail et à la protection contre le chômage.
Tous ont droit, sans aucune discrimination, à un salaire égal pour un travail égal
Quiconque travaille a droit à une rémunération équitable et satisfaisante lui assurant ainsi qu'à sa famille une existence conforme à la dignité humaine et complétée, s'il y a lieu, par tous autres moyens de protection sociale.
Toute personne a le droit de fonder avec d'autres des syndicats et de s'affilier à des syndicats pour la défense de ses intérêts.
Article 24
Toute personne a droit au repos et aux loisirs et notamment à une limitation raisonnable de la durée du travail et à des congés payés périodiques.

Article 25
Toute personne a droit à un niveau de vie suffisant pour assurer sa santé, son bien-être et ceux de sa famille, notamment pour l'alimentation, l'habillement, le logement, les soins médicaux ainsi que pour les services sociaux nécessaires; elle a droit à la sécurité en cas de chômage, de maladie, d'invalidité, de veuvage, de vieillesse ou dans les autres cas de perte de ses moyens de subsistance par suite de circonstances indépendantes de sa volonté.
La maternité et l'enfance ont droit à une aide et à une assistance spéciales. Tous les enfants, qu'ils soient nés dans le mariage ou hors mariage, jouissent de la même protection sociale.
Article 26
Toute personne a droit à l'éducation. L'éducation doit être gratuite, au moins en ce qui concerne l'enseignement élémentaire et fondamental. L'enseignement élémentaire est obligatoire. L'enseignement technique et professionnel doit être généralisé; l'accès aux études supérieures doit être ouvert en pleine égalité à tous en fonction de leur mérite.
L'éducation doit viser au plein épanouissement de la personnalité humaine et au renforcement du respect des droits de l'homme et des libertés fondamentales. Elle doit favoriser la compréhension, la tolérance et l'amitié entre toutes les nations et tous les groupes raciaux ou religieux, ainsi que le développement des activités des Nations Unies pour le maintien de la paix.
Les parents ont, par priorité, le droit de choisir le genre d'éducation à donner à leurs enfants.


Article 27
Toute personne a le droit de prendre part librement à la vie culturelle de la communauté, de jouir des arts et de participer au progrès scientifique et aux bienfaits qui en résultent
Chacun a droit à la protection des intérêts moraux et matériels découlant de toute production scientifique, littéraire ou artistique dont il est l'auteur.
Article 28
Toute personne a droit à ce que règne, sur le plan social et sur le plan international, un ordre tel que les droits et libertés énoncés dans la présente Déclaration puissent y trouver plein effet.

Article 29
L'individu a des devoirs envers la communauté dans laquelle seul le libre et plein développement de sa personnalité est possible.
Dans l'exercice de ses droits et dans la jouissance de ses libertés, chacun n'est soumis qu'aux limitations établies par la loi exclusivement en vue d'assurer la reconnaissance et le respect des droits et libertés d'autrui et afin de satisfaire aux justes exigences de la morale, de l'ordre public et du bien-être général dans une société démocratique.
Ces droits et libertés ne pourront, en aucun cas, s'exercer contrairement aux buts et aux principes des Nations Unies.
Article 30
Aucune disposition de la présente Déclaration ne peut être interprétée comme impliquant, pour un Etat, un groupement ou un individu, un droit quelconque de se livrer à une activité ou d'accomplir un acte visant à la destruction des droits et libertés qui y sont énoncés.

amur
24/10/2003, 03h09
as aaawdagh i tinna n tcelh'it imi ''igammaten'' fghend akw d ''g''. atan righten d ''gh'' akken ilaq....sureftiyi....

LEBRîH N DDUNIT S IZERFAN UFGAN



Iffugh d lebrîh n ddunit s izerfan ufgan, aseggwas n kumraw d tam 1948 gh tasut ad lligh nella, taswingemt gh tarurt n lebrîh ad s tmazight tlul gh dar imeslayn n tamesmunt tamaynut n tawsna d isfalkiten umadan gh dujanbir 1989.
Tadumkalt
Lligh d tussna s tirrugza izuzdren gh kaygat yan gh imeslayn n tawja n ufgan d izerfan nnes ingaddan, zzegnin, ad yegan tagarat (tarselt) n tderfit, taghdemt, d ufra gh ddunit,
Llighd attu n izerfan ufgan yiwi s isekkirn n traàit lli isigsen afrak n tefgant, ig awttas lli sa ttlin mdden kulluten, ad tlal yat ddunit, lligh rad ifejjij kaygat yan s tderfit n inaw, d taghalt, isderfi gh tawda d lâz.
Lligh d iqqan ad yeg uzerf amarar f izerfan ufgan adas ur ik bezziz ad inker gh tigira f temurrant d traàit. Lligh iga gh wammas n tghawsiwin tasdawst n tsimuri n tzdayin fulkinin nger tiwunak.
Lligh d imadan n tmttin munnin sawlen dagh gh umqqen f liman s izerfan ufgan mqqurnin d tirrugza n kraygat yan, d izerfan ingaddan n irgazen ula timgharin, biksen tuggas ad seftun timghuri wamun, allen aswir n tudert gh wallun n tderfit irruten.
Lilgh d tiwunak timeslayin semqqent f tmawast d tmettin munnin, ad sekrent f timghuri n izerfan ufgan d tderfiyin nnes meqqurnin, uqern tent.
Lligh d tussna n izerfan ad d tderfiyin ad ad dar tamagart meqqurn ay ttiskar s umqqen ad, hatti:
Agraw yuman n tmettin munnin ar yaqra s lberîh ad n ddunit s izerfan ufgan, mas iga aswir ittidran lliyegan awettas ad t lkmen imadanen d tmettin kulluten, ad yemmagh kaygat yan, negh kaygat tarabbut gh wamun, lebrîh ad gh umnid wallen nnes, ad ssimghuren luqqer izerfan ad d tderfiyin ad, s usselmed d tnekra, ttiskarent tazzeliwin mdêfurnin f uswir n tmizar d uswir n ddunit ad sisenssen midden gh ddunit kullut, nger tiwunnak timeslatin s ixef nnsent d imdanen n ikalen lli illan h ddu tmasayt nnsent.
Imir amezwaru Ar ttelalen midden kulluten gan iderfiyen, negaddan gh tirrugza d izerfan, lan anli d ufrak, illa fellasen ad smsnaran nger-atsen s iman n tagwemat.
Imir wis sin
Iga gh izerf n kaygat yan ad ifejjij s izerfan d tderfiyin lli d yuckan g lebrîh ad, bla kra n usnûhyu, zund asnûhyu s uferdis, negh aklu, negh tazaka, negh tutlayt, negh ddin, negh amnad asertiy, negh kra n umnad yâdnin, negh azûr n tmazirt, negh wi wamun, negh win tmaxirt, negh win tlalit, negh d kra n usures yâdnin, ad ur yili nâhya nger irgazen d tmegharin.
Smed i mad izrin, ur ad yili kra n usnûhyu, ittyasayen f usures asertiy, negh asures n uzerf n tmazirt, negh akal isderfen, negh illa gh ddu tmadîrt, negh tyasas tbendit nnes s kra n usekref.
Imir wis krâd
Ila kraygat yan izerf nnes gh tudert d tderfit d tafrat n ixef nnes.
Imir wis kkûz
Ur tezri tessumga n kra n yan. Tgdel tessumga d tesbbabt n isemgan gh isursen nnsent kulluten.
Imir wis smus
Ur a ittifsar hêtta yan ufgan i usmrret, ula tifgurin, ula ismensnaran icceqqan, negh asdâr n tirrugza.
Imir wis sdîs
Ila kaygat yan ghin gh illa ad as ittissan s tixeft nnes n uzerf.
Imir wis sa
Negaddan midden kulluten gh mnid n uzerf, lan kulluten izerf ad fejjijen s yat tmmestant immerwasen, bla asnûhyu, ghikli kullu darsen izerf gh yat tmmestant inegaddan mgal asnûhyu lli itteggren i lberîh ad, d usiss f kra n usnûhy zund wad.
Imir wis tam
Ila kaygat yan izerf ad ifettu s tinebâdin (lmâhkamat) n tmazirt, a fellas rarent iskkiren lli ittggern i izerfan nnes meqqurnin lli yas ifka uzerf.
Imir wis tezzâ
Ur izri wammâz n hêtta yan ufgan, ghikli ur izri ad t ssemrin negh t zzugen hakkak.
Imir wis mraw
Kaygat yan dars izerf, s tnegaddayt nger as d wiyyâd, ad ttizra tmukrist nnes gh yat tinetnbâdt inderfen ighêzan, yan izri yughden gh tazzalt ad tsengiri gh izerfan nnes d imafelaten nnes d tlumas d tnaghatin lli fellas ittâren.
Imir wis yan d mraw
1. Ar ittegga wan ilumsen s kra n n tnaght amelsi ar kigh yuzer s tazzalt tintenbâd gh lan isugar n tmenàrt fellas.
2. ur ad yuzzer yan s kra n usekkir negh tagayt n usekkir amer igh iga mayan tanaght gh uzerf n tmazirt, negh azerf n ddunit gh uzemz lligh ittuyskar.
Imir wis sin d mraw Ur ittifsar hêtta yan i ukeccum n hakkak gh tudert nnes, negh tawja nnes, negh tuzdeght nnes, negh tibratin nnes, ghikli ur ittifsar i tassayin f uddur nnes d tenesflidt nnes.
Imir wis krâd d mraw
1. Kaygat yan dars izerf nnes gh tderfit n umattay d ustay n umras n tuzdeght nnes gh ugunes n iwwutta n kaygat tawwunkt.
2. Ila kuyan izerf nnes ad ifel kraygat tamazirt, tekcem gisent hêtta tmazirt nnes, ghikli dars izerf nnes ad sis yurri.
Imir wis kkûz d mraw
1. Kaygat yan dars izerf ad yamêz asgelf gh tmizar yâdnin, negh t yurem s trula gh userfufen.
2. Ur ar ittefjij s izerf ad yan izrin gh tintenbâd s tanaghin ur igin tin tsertit, negh iskkiren lli imyagalen d iwettasen n tmettin munnin d isentiyen nnsent.
Imir wis smus d mraw
1. Kaygat yan dars izerf ad ifejjij s yat tawemanit.
2. Ur tezri tuwekkast n tawmanit i hêtta yan s hakkak. ghikli ur izri ad ittikkas izerf n usennifel n tawmanit.
Imir wis sdîs d mraw
1. Kud nna ilkem urgaz d temghart tizi n iwel ar darsen ittili izerf ad iwlen, skren tawja, bla kra n isekraf n uferdis, negh tawmanit, negh ddin. Darsen izerfan inegaddan igh rad iwlen d igh rad llefen (rzêmen).
2. Ur ittiskar utgar n iwil (lkaghêd llitihal) abla s tayri n imestggaren lli iran ad iwlen sis, bla kra n usbezziz.
3. Tawja aygan taferdist tamagant izwaren gh wamun, dars izerf ad tefjjij s tmestant wwamun ula tawwunkt.
Imir wis sa d mraw
1. Kaygat yan dars izerf nnes ad ittâf wâhdut, negh idra d wiyyâd.
2. Ur tezri tuykkast n uyda i hêtta yan s hakkak.
Imir wis tam d mraw Kaygat yan dars izerf nnes gh tderfit n uswingem, d ufrak, d ddin. Izerf ad yuma tiderfit n usenfel n ddin nnes, negh aghal nnes, d tderfit n usiwel fellas, s usselmed d usekkir n tzaliwin nnes gh trekwesa, negh tazalt, wâhdut, negh d trabbut nnes.
Imir wis têza d mraw
Kaygat yan dars izerf gh tderfit n umnad (annay) d usiwel. Izerf ad yuma tiderfit ad yasi imnaden nna yera, bla kra n ukeccum, d wayecabba s ineghmisen d isewingimen, ihêbbelten, yawi ten, isak ten nger midden s imassen lli yera, s mekna yera, bla isekraf n iwetta.
Imir wis simraw
1. Kaygat yan dars izerf ad isemsli ger temsmunin d trubba n ufra.
2. Ur izri usebzziz n yan ad isemsli gh kra n tmesmunt.
Imir wis simraw d yan
1. Kaygat yan dars izerf ad yawes gh tesmyallayt n tghawsiwin umanin n tmazirt nnes, swa s ixef nnes, swa s ineflas ittistayen s tderfit.
2. Kaygat yan dars izerf lli yellan dar wiyyâd an walan tizayzin umanin gh tmazirt nnes.
3. Tayri n umadan ad yegan taghbalut n tmasayt n tnebâdt. Ar ed immal tayri yad s isemstayen zddegnin, kaygat tawalt, ar zrayen s ustay n trekwsa, ngaddan kullu gisen midden, negh kra n tgharast yâdnin tt irwasen, isugren tiderfit n ustay.
Imir wis simraw d sin Kaygat yan, s tmeslayt nnes gh wamun, dars izerf nnes gh tsugart n wamun, d wad as ttifkan, s tfasa n tmazirt nnes d tin tmawast nger tmizar n ddunit, izerfan nnes n tdamsa, d win wamun, d win tnekra, llid iqqan i tirrugza d timghuri iderfen n tixeft nnes.
Imir wis simraw d krâd
1. Kaygat yan dars izerf nnes gh twuri. Tili dars tderfit n ustay n twuri s tiwetlin llit isusmen, ghikli dars izerf n tmmestant gh ucummer.
2. Kaygat yan dars izerf gh tigrad inegaddan n twuri, bla kra n usnûhyu.
3. Kaygat yan, igh isker kra n twuri, dars izerf gh tigherad ighdmen, lli rad as isuger netta d tawja nnes, tudert lli d imcuckan d tirrugza n ufgan. Ar as ittismad – ig tid yiwi uzemz- imassen yâdnin n tmmestant wamun.
4. Kaygat yan dars izerf ad isker anemalu, netta d wiyyâd, negh t isekcem, ad ismmesten isâhaten nnes.
Imir wis simraw d kûz Kaygat yan dars izerf gh uswunfu d tizi yugan, yili dars izerf gh uswuttu inlan n tiseqqal n twuri d uswunfu ittifran, kaygat tawalt.
Imir wis simraw d smus
1. Kaygat yan dars izerf gh uswir n tudert lli yudan, ad izmer tadawsa nnes d ubughlu nnes netta d tawja nnes, yuma mayan ametcu d isnaraten inebzazen wamun. Yili dars izerf gh tsugart n tudert gh tsursin n ucummer, d tmadûnt, d ugdem, d tudgalt, d twesri, d mad tent irwasen gh tejlayt n imassen n tudert s usrag (azakkak) n tiwetlin d ikkan berra n tayri nnes.
2. Immiten d wazan darsen izerf gh tiwsi d tawit izêlin. Ar tfejjijen wazzan kulluten s tmmestant ingaddan zund igh lulen gh tzedayt n iwil (litihal) zund igh lulen gh berra nnes.
Imir wis simraw d sdîs
1. Kaygat yan dars izerf gh usselmed. Ifukk ad yeg usselmed, beàda gh tferkiwin timezwura timegratin, fabur, ifukk ad yeg usselmed amezwaru anebzaz. Ifukk ad yamu usselmed n tzûri d win twuri, irxu f kaygat yan ad ikcem s usselmed ufella s tengaddayt ikmmelen nger as d wiyyâd f tegrat (tarselt) n tzidâr.
2. Ifukk ad teswates tenkra tasimguri n tixeft n ufgan, timghuri ikmmelen, d tesdusi n luqqer izerfan ufgan, d tderfiyin nnes timegratin, d tissemghuri n umecucku d umesaraf d tiddukla nger imadanen, d trubba n uzûr d ddin kulluten, ghikli ifukk ad teswates asmad n tfasa n tmettin munnin f tmmestant n ufra.
3. Id babaten ad dar illa izerf izwaren gh ustay n wanaw n tnekra i tarwa nnsen.
Imir wis simraw d sa
1. Kaygat ixef dars izerf ad idru s tderfit, gh tudert n wamun amwassan, ghikli dars izerf ad ifejjij s tzuriyyin (isefalkiten) d tmawast gh ufara n tussna, iswasêha gh theyyatin nnes.
2. Kaygat ixef dars izerf gh tmmestant n isâhaten nnes n tsekla d tedrimt lli d ilulen gh tyaffut nnes n tussna negh tasekla negh tazûri.
Imir wis simraw d tam Kaygat yan dars izerf ad ifejjij s yan ugerra wamun n ddunit lligh rad ilin izerfan d tderfiyin llif isawel lebrîh ad, ttiskarent gis.
Imir wis simraw d têzza
1. Kaygat ixef llan fellas imaflaten i wamun lli yas iskaren i tixeft nnes ar ttimghur timghuri idrefen ikmmelen.
2. Ur a ittebendaq yan, gh usekkir n izerfan nnes d tderfiyin nnes amer isekraf lli isers uzerf ad isuger tussna s izerfan n wayyâd d tderfiyin nnes, d luqer nnsent, d usekkir n iwennan ghdemnin n ugerra yuman, d usâha yuman , d tnekra ifulkin gh wamun adimkrat.
3. Ur izri gh hêtta yat tsurest ad tiskaren izerfan ad s yan manik imyagalen d iwettasen n tmettin munnin, negh isentiyen nnesent.
Imir wis kra mraw Ur illa gh lebrîh ad yan imir lli yegan ad ittifsar is ad yakka i kra n tawwunkt, negh kra n trabbut, negh kra n ixef izerf ad isker kra n usekkir lli rad ixlu izerfan d tderfiyin lli d gis yuckan.

Irur t s tmazight : Hassan Id Balkassm, Brahim Ubella, Ahmed Raghib, Lahocine El Jouhadi, Ussus Mohamed, Bat Omar, El Farkhessi Mohamed, Ben Ihya Lahocine, Ouagrar Mohamed.

AMENAY2
24/10/2003, 10h08
Azul a yaccrik!
Mi tfukked' akk d izerfan n wemdan......eyya-d a nsuqqel Iz'uyar(statuts) n l'UNESCO!
:applause:
Afud igerrzen!

I wumi !
24/10/2003, 21h37
Azul ay amur!

Ghrigh akw tiserrih'in agi I d-tessalid' ar tencirt-a, maca, ak innigh kan tidett, TIFITENT akw tina s Tezwawt (s teqbaylit) acku werjjin nwala kra-negh-n-kra yuran s tmeslayt nnegh. Tezga ghef iqerra nnegh tghuri s tmeslayin n mmedden, u xas akka tacelh'it macci d tameslayt tawardant (tabar'anit) maca cwit' n Wazwawen a yegzun ayen yuran yis.



Tura ma nebgha ad nessali yiwen wass kra yesâan azal aseklan (littéraire) yessefk a nger tit' d kra uxemmem send a d-nessuqel negh a naru kra. Amedya: di timida tis qrad (3) di tserrih't-nni s tezwawt:

"Kull amdan ghures lḥ’eqq n tudert, tilelli d laman ghef timmad is."

Maca yifit ma nenna:

"Myal amdan ghur-s azref I tudart, I tlelli d laman ghef yiman-is."

Macci d tiyita ikkat-agh deg tseqqult-a, yerna ur zr'igh anwa I tt-yuran, maca tikwal ilaq a n...

Nadia A
24/10/2003, 23h31
Ayamur
mazaliyi usnigh ara adarugh staqvaylith akan ivrigh
lumana lukan ay dinid anda ayafagh li droits de l'homme agui akka f'l parchemin (staqvaylith) athi dagharen

ihqa lan daghen li droits de l'enfant !!!!

amur
12/02/2004, 16h10
Azul a yaccrik!
Mi tfukked' akk d izerfan n wemdan......eyya-d a nsuqqel Iz'uyar(statuts) n l'UNESCO!
:applause:
Afud igerrzen!



melmi ik yehwa a yacrik ....




a IWUMI , nek daghen tin n teqbaylit i h'emlagh .



mazal ttnadigh anwa i d bab n tseuqelt agi ......ghef akken d sligh rrant di 1947 negh 1948 , yezmer ad yilli lâimec negh yiwen seg imdukal is lamaana ur th'eqeqgh ara .......


je me demande toujours qui est l auteur de la version kabyle de la déclaration des droits de l'homme ..........

Tifirlest
12/02/2004, 17h00
melmi ik yehwa a yacrik ....




a IWUMI , nek daghen tin n teqbaylit i h'emlagh .



mazal ttnadigh anwa i d bab n tseuqelt agi ......ghef akken d sligh rrant di 1947 negh 1948 , yezmer ad yilli lâimec negh yiwen seg imdukal is lamaana ur th'eqeqgh ara .......


je me demande toujours qui est l auteur de la version kabyle de la déclaration des droits de l'homme ..........


J'ai lu que la Traduction à été effectuée par l'Observatoire National de Droits de l'Homme en Algerie en 1996...

* *
*