amur
21/10/2003, 17h38
teslam akw s wammud n tullizin negh tebratin i yura alphonse daudet ger 1886 d 1889.yewwid amyaru ameslay ghef tmurt d nniyas , ghef umrabed', ghef umeksa ...atg. ghas adris agi yettwasen at'as assa maca mi yefegh gher tizrigin Hetzel deg 'segwas 1869 , 2000 ksas negh rnu-as cwit' n s udris agi i nzan!
si ger tullin i yellan degs yeferned mass mohand ait ighil yiwet i yettwasnen at'as :''la chevre de monsieur seguin'' yerrat ar tmazight .....
TAGHAT’ N SI SLIMAN
tasuqelt sghur mass mohand ait ighil
Si Sliman, yekseb taghat’, ur yedjdji ur s-yexdim d lxir. Maca, gar teghremt i s-d-iga deg udaynin, d tlelli ara d-temlil deg tez’gi gar wuccanen, textar abrid wis-sin.
Akka ara teqqimed’, a Gaya, werdjin ad tbeddled’!
Amek! Ad rzun ghur-k a wihin n temdint, ad k-d-sutren gher uxeddim yugar wa txeddmed’ da, ketc, ad tagid’… Wali iman-ik, amek tellid’. Lqec d aqdim, sebbad’ qersen, ighessan wudem-ik qrib ad d-neqren taglimt.
Qeddem akkin, qbel axeddim-a amaynut, ay uzlig! Zwi ghef yiri-k izan. Ad tettud’ llaz’, netta ad k-yettu.
Tugid’ ? Ur tqebbled’ ? Anda tellid’ akka i th’ulfad’ s tlelli ?
Sel ad k-d-mlegh tamacahutt n taghat’ n Si Sliman.
Werdjin yiwen wass, yefreh’ s tghet’t’en-is. Tesxed’-asent lmut. Ad sghersent iciddi, ad jbunt gher umadagh, din ad atent-id-imager wuccen ad tent-yetc. Akka, tal tikkelt, ur tent-yeclia kra, la lh’enna n Si Sliman, la tugdi deg wuccanen, ma nnant-id kan, ad rzunt gher umadagh. Si Sliman yenna : « Ad twalem d tighet’t’en n lexla, h’emlent at’as tilelli. »
Maca ghas akken uccanen tcan-as setta n tghet’t’en, yugi ad yebru i yighallen. Yehwa gher ssuq yugh-d tayed’; acu kan, tikkelt-a, yextar-d taghat’ d tilemz’it, akken ad tagh tanumi d wefrag.
Aah! A Gaya, ay tecbeh’ taghat’ n Si Sliman! Ay melh’ent, tatcamart-is, tifenza-ines, acciwen-is ijerd’en, tamulli n th’edduft-is ghef tgerbuzt am ubalt’un tettiriq! Tecbeh’ am taghat’-nni n Gandhi.
Deffir wexxam, Si Sliman izerreb-d i yiwen ubet’t’eh’d’ah’, yerra-t d tabh’irt, itez’z’u deg-s izegza. Din i yeqqen taghat’. Yextar-as amd’iq anda ur tettxussu deg wayra, ula d amrar isaghzef-it. Tikkwal yesfiqid-as-d. Am taghat’ am Si Sliman, ferh’en i sin yid-sen.
« Lh’emd-ik a Rrebbi, mi ufigh taghat’ yestah’lan tighimit ghur-i! »
zighen matci akken i yenwa i ted’ra. Ula d taghat’-a terfa.
Tesakked gher wedrar, tenna :
« A win yejban gher dihin, ad yawed’ armi d tama tandjit! Ad yeddu ad yughal, ad iniggez ghef wexlendj. Ah! Limer matci d tamaqqant-a, i yi-ixenqen!… Tlaq i weghyul d wezger izemren ad ksen deg yiwen wemd’iq!… Wama tighet’t’en h’emlent iger ahrawan.
Seg yimar, taghat’ n Si Sliman m-th’edduft tamellalt, tettwala ah’cic yellan deg tebh’irt sellaw, ur bnin ara. Din din yerkeb-itt unezgum, tugi utci; anagar ighessan ttbdjnen-d deg-s, ayefki inghes. Win i tt-yez’ran, yal ass, tettemaatnay d tmaqqant, ad s-tghid’. Ma d nettat asekkud-is werdjin yeqcer-d seg wedrar. Ad test’ibbia akken teh’zen.
Si Sliman, yefhem kra kan yugh taghat’-is, maca a win yez’ran d acu-t… Yiwen wass, gher tafrara, mi yekfa tuz’z’ga, tebren-d ghur-s taghat’, ula d nettat tez’ra Si Sliman ur yefhim acu tt-yughen. Temmeslay-as-d :
« Sel-iyi-d a Si Sliman, ilaq ad tawid’ lexbar, ayen tebghud’ txedmed’-it-id, amd’iq-a ur stah’layegh deg-s. nekk, amd’iq-iw dihin deg wedrar i yella.
- Ah, a tawaghit!… Ula d ta terfid’!… » I isugh Si Sliman. Ibat, yebra i ufendjal gar yifassen-is, iserreh’ i yiman-is ghef weh’cic yeqqim zdat taghat’ :
« - Amek akka, a Qerquca, tebghid’ ad truh’ed’ ad yi-tedjdjed’ ?
Terra-yas-d awal :
- Ih, a Si Sliman.
- D ah’cic i kem-ixussen, da ?
- Ala, a Si Sliman.
- Wezzil wemrar, tebghid’ ad t-sighezfegh acemma ?
- Ur ttceqqi iman-is, a Si Sliman.
- Ihi, acu ilaqen, acu tebghid’ ?
- - Bghigh ad ruh’egh gher wedrar, a Si Sliman.
- A Qerquc, deg wedrar yella wuccen, ma ifaq iman-im i tellid’, ad d-ineggez fell-am ad kem-yetc!… Acu ara txedmed’ ma iwala-kem-d ?
- Ad t-cekkd’egh, a Si Sliman.
- Ur tt-teserwaled’ ara s wacciwen-im. Yetca-yi tighet’t’en ikesben acciwen ugarent agla-m… Merquca, taghat’ yellan ghur-i ilindi, tezmer i yiman-is tettawed’ lmal nnid’en, tecba ah’uli. Id’ yemmed nettat tettnagh d wuccen, armi d tafrara n wass, yetca-tt.
- Merquca tameghbunt!… Ulac fell-as, a SI sLiman, edjdj-iyi kan ad rzugh gher wedrar.
- A tawaghit, acu akka i sent-xedmegh n diri i tghet’t’en-a ? Tayi daghen ad yi-tt-yetc wuccen… Ur qebblegh… Ghas kem, tqebled’, nekk ad kem-d-selkegh! Tura ad kem-nehregh gher udaynin, ad medlegh fell-am tawwurt. Akken ma tesnebrad’-d iman-im seg tmaqqant, ulac anda ara terred’. »
Si Sliman, izugher taghat’ gher udaynin isulles, iger-itt, yeffegh-d, yemdel tawwurt deffir-s. taswiat kan immekta-d yettu t’t’aq yeldi. Mi d-yughal yufa lh’al taghat’ tneggez, terwel…
Tettad’sad’ a Gaya ? Ayen yed’ran ternid’ tufid’ abrid ad ted’sed’! Ula d ketc, teddid’ d tama n tghet’t’en tedjdjid’ Si sliman ? Mi d-kemlegh taqsit’ ad nwali ma ad tafed’ amek ara ted’sed’.
Mi telh’eq taghat’ m-th’edduft tamellalt gher wedrar, temlal d tez’gi tezha. Th’ulfa s yiman-is tughal d tagellidt. Isekla n uqezt’el knan-d armi qrib ad nnalen lqaa akken ad sselfen s wafriwen-nnsen, azezzu i d-iberrun i rrih’a, yezt’a abrid i d-tugh. Adrar d tirni yesker tameghra.
Ad twalem twalad’, a Gaya, amek tefreh’ taghat’ m-th’edduft tamellalt! Ulac amrar, ulac iggig… Ulac ayen ara tt-id-ish’ebsen, negh ara s-yagin aneggez, tawaksa melmi i s-yehwa. Da, ay ameddakel, ah’cic yegma armi tt-ighum!… Yerna bnin, at’as n ssnufat i yellan… Ixulef win n tebh’irt. Ula d ijedjdjigen, da, ggten!…
Taghat’ m-th’edduft tamellalt, temlelli s lferh’, tettegliliz ghef weh’cic, tettegririb ghef yicuqan… Taswiaat kan, tezdi-d lqed-is ghef nnuba, aqerruy yezwar zdaxel umadagh, tebda tikli, i tt-yewwin i tt-yerran gar yizerdax d tqintucin, tikkwal tettbaddid ghef sin yid’arren, attan zelmed’ attan yeffus… Ad tenwud’ at’as tghet’t’en n Si Sliman i yellan da deg wedrar.Taghat’ m-th’edduft tamellalt n Si Sliman, ur tugad kra.
Tettneggiz ghef waman n yighez’ran i tt-isebzagen. Akken tettengay, ad taz’ gher timri ad tesred fell-as, ad teskiw iman-is gher yit’ij… Yiwen wass, ghef yixef wedrar, taghat’ m-th’edduft tamellalt twala-d gher tama tamaddayt axxam n Si Sliman. Ted’sa ghef wussan yezrin fell-as din armi s-d-hwan imet’t’awen.
« Amek i mez’z’i wexxam n Si Sliman! I tenna i yiman-is; amek i sebregh qqimegh din. »
Ass-a, d tikkelt tamezwarut i th’ulfa s yiman-is meqqret.
Taghat’ m-th’edduft tamellalt n Si Sliman, tekka ass yemmed nettat tefreh’. Gher tlemmast wass, twala yiwet terkeft yizerzar [1] kessen deg uzaghar. Tehwa ghur-s. Anagar i tt-walan izerzar s th’edduft d tamellalt ferh’en yess. Gan-as-d amd’iq gar-asen, ttmeslayen yid-s d tirni, s wawal z’id. Akken sligh - ghur-k ad tt-temled’ i yiwen a Gaya – teh’mel yiwen izerzer. Din din rewlen gher umadagh, uraren armi aayan, ughalen-d.
Taswiaat kan ihubb-d wad’u d asemmad’. Adrar ibeddel tirmi [2]; d tameddit…
« Yekfa wass ? » I d-tenna taghat’, tbat.
Deg yidis amadday, tagut tedla igran. Tabh’irt n Si Sliman teghba deg tmulli, ula d axxam-is yettbin-d anagar uqermud s ansa i d-iteffegh wabbu n tmes yessaghen zdaxel wexxam. Gher lembaaid yettlah’aq-itt-id ssut uninay iaalqen gher wemgerd’ n lmal i d-inehher umeksa s axxam, din din ires-d fell-as lweh’c, teh’zen… Tezgheb mi tt-id-innul yiwen yigider s yifer-is… Taswiaat kan tessal i usughu :
« Uuuh! Uuuh! »
Din din temmekta-d uccen. Ass yemmed nettat d turart tettu-t armi d tura i d-yekcem gher lbal-is… Yettlah’aq-d ssut n ujawwaq seg wexxam n Si Sliman, yessawal-as-d wissen ahat ad tt-d-yughal wul ad tughal.
« Huuh! Huuu!…, i d-yettsughu wuccen
- Ughal-d! Ughal-d!… » i s-d-icennu ujawwaq.
Taghat’ m-th’edduft tamellalt tebgha ad tughal; maca mi twala tamaqqant iggig axerciw d usefreg n tebh’irt, ad tendem. Mi tjerreb turart d tlelli yezgan deg wedrar dayen.
Si sliman yeh’bes asiwel s ujawwaq, yegzem layas, inejbar s axxam…
Taghat’ m-th’edduft tamellalt testewh’ec acemma, tesmeh’sis i wesxerwec wafriwen deffir-s. tebren ad tesikked d acu-t. twala gher yiwen wemd’iq isules snat wallen ttiriqent-d d snat tmejjatin beddent… D uccen.
Uccen, anect ugejdur yeqqim ghef yid’arren-is ineggura, isikkid deg taghat’-a i s-d-yusan fih’el laatab, yebda isibnin-itt s wallen. Ur yuyis ara, yez’ra ulac amh’addi i taghat’.
« Ha! Ha! Taghat’ n Si Sliman m-th’edduft tamellalt. » Ileh’h’es tanzarin-is.
Taghat’ th’ulfa s wakal irewwel ddaw yid’arren-is… Temmekta-d tadyant yed’ran d Merquca, i s-yemla Si Sliman, id’ yemmed tekka-t s umennugh, akken azeka-nni ad tettwitc. Tenna acugher ara d-mttetcawegh ma yella taggara d yiwet-is. Maca, d lmut i tt-yettradjun, ulac tarwih’t iqeblen lmut s talwit. Temended ghef yiman-is, teserxa aqerruy-is akken ad temager uccen s wacciwen… Ur ted’miaa ad tnegh uccen - ladgha werdjin kra wass taghat’ tnegha uccen – maca ilaq ad th’ami ghef yiman-is.
Uccen iqeddem-d ghur-s.
A win i k-yeh’kan a Gaya! Taghat’ tameghbunt! Texdem ayen i wumi ur tezmir! Ach’al tikkwal i teserwal uccen. Mi yeh’bes umennugh, taghat’ n Si Sliman m-th’edduft tamellalt, ad teknu ad tkes… Id’ yemmed nettat d amttetcew… Taswiaat ad terfed aqerruy-is gher yigenni ad tessirem :
« Awi-d kan ad t’t’fegh alamma d azekka… »
Itran deg yigenni, ttghiben yiwen yiwen. Tarwih’t d tezmert ughalent-d taghat’ n Si Sliman m-th’edduft tamellalt, mi tez’ra qrib ad yali wass, nettat tekkat s wacciwen, uccen yettarra-yas-d s wuglan… Gher lembaapd yebda yettali-d yit’ij… Yettlah’aq-d gher tez’gi ssut n tuddna uyazid’ n Si Sliman.
« Lh’emdulleh! » tenna taghat’, tewwed’ lmerghub-is, tedder armi d-yuli wass, wama tez’ra lmut tettradju-d deg-s.
Tellez mi tet’t’ef armi d azekka-nni, tedder ass d tilellit, texdem ayen i s-yehwan. Tesred ghef weh’cic, tah’edduft-nni-ines tamellalt tbeddel tirmi, tughal d tazeggaght s yidammen.
Uccen yemmegh fell-as, yetca-tt.
M.AIT IGHIL
si ger tullin i yellan degs yeferned mass mohand ait ighil yiwet i yettwasnen at'as :''la chevre de monsieur seguin'' yerrat ar tmazight .....
TAGHAT’ N SI SLIMAN
tasuqelt sghur mass mohand ait ighil
Si Sliman, yekseb taghat’, ur yedjdji ur s-yexdim d lxir. Maca, gar teghremt i s-d-iga deg udaynin, d tlelli ara d-temlil deg tez’gi gar wuccanen, textar abrid wis-sin.
Akka ara teqqimed’, a Gaya, werdjin ad tbeddled’!
Amek! Ad rzun ghur-k a wihin n temdint, ad k-d-sutren gher uxeddim yugar wa txeddmed’ da, ketc, ad tagid’… Wali iman-ik, amek tellid’. Lqec d aqdim, sebbad’ qersen, ighessan wudem-ik qrib ad d-neqren taglimt.
Qeddem akkin, qbel axeddim-a amaynut, ay uzlig! Zwi ghef yiri-k izan. Ad tettud’ llaz’, netta ad k-yettu.
Tugid’ ? Ur tqebbled’ ? Anda tellid’ akka i th’ulfad’ s tlelli ?
Sel ad k-d-mlegh tamacahutt n taghat’ n Si Sliman.
Werdjin yiwen wass, yefreh’ s tghet’t’en-is. Tesxed’-asent lmut. Ad sghersent iciddi, ad jbunt gher umadagh, din ad atent-id-imager wuccen ad tent-yetc. Akka, tal tikkelt, ur tent-yeclia kra, la lh’enna n Si Sliman, la tugdi deg wuccanen, ma nnant-id kan, ad rzunt gher umadagh. Si Sliman yenna : « Ad twalem d tighet’t’en n lexla, h’emlent at’as tilelli. »
Maca ghas akken uccanen tcan-as setta n tghet’t’en, yugi ad yebru i yighallen. Yehwa gher ssuq yugh-d tayed’; acu kan, tikkelt-a, yextar-d taghat’ d tilemz’it, akken ad tagh tanumi d wefrag.
Aah! A Gaya, ay tecbeh’ taghat’ n Si Sliman! Ay melh’ent, tatcamart-is, tifenza-ines, acciwen-is ijerd’en, tamulli n th’edduft-is ghef tgerbuzt am ubalt’un tettiriq! Tecbeh’ am taghat’-nni n Gandhi.
Deffir wexxam, Si Sliman izerreb-d i yiwen ubet’t’eh’d’ah’, yerra-t d tabh’irt, itez’z’u deg-s izegza. Din i yeqqen taghat’. Yextar-as amd’iq anda ur tettxussu deg wayra, ula d amrar isaghzef-it. Tikkwal yesfiqid-as-d. Am taghat’ am Si Sliman, ferh’en i sin yid-sen.
« Lh’emd-ik a Rrebbi, mi ufigh taghat’ yestah’lan tighimit ghur-i! »
zighen matci akken i yenwa i ted’ra. Ula d taghat’-a terfa.
Tesakked gher wedrar, tenna :
« A win yejban gher dihin, ad yawed’ armi d tama tandjit! Ad yeddu ad yughal, ad iniggez ghef wexlendj. Ah! Limer matci d tamaqqant-a, i yi-ixenqen!… Tlaq i weghyul d wezger izemren ad ksen deg yiwen wemd’iq!… Wama tighet’t’en h’emlent iger ahrawan.
Seg yimar, taghat’ n Si Sliman m-th’edduft tamellalt, tettwala ah’cic yellan deg tebh’irt sellaw, ur bnin ara. Din din yerkeb-itt unezgum, tugi utci; anagar ighessan ttbdjnen-d deg-s, ayefki inghes. Win i tt-yez’ran, yal ass, tettemaatnay d tmaqqant, ad s-tghid’. Ma d nettat asekkud-is werdjin yeqcer-d seg wedrar. Ad test’ibbia akken teh’zen.
Si Sliman, yefhem kra kan yugh taghat’-is, maca a win yez’ran d acu-t… Yiwen wass, gher tafrara, mi yekfa tuz’z’ga, tebren-d ghur-s taghat’, ula d nettat tez’ra Si Sliman ur yefhim acu tt-yughen. Temmeslay-as-d :
« Sel-iyi-d a Si Sliman, ilaq ad tawid’ lexbar, ayen tebghud’ txedmed’-it-id, amd’iq-a ur stah’layegh deg-s. nekk, amd’iq-iw dihin deg wedrar i yella.
- Ah, a tawaghit!… Ula d ta terfid’!… » I isugh Si Sliman. Ibat, yebra i ufendjal gar yifassen-is, iserreh’ i yiman-is ghef weh’cic yeqqim zdat taghat’ :
« - Amek akka, a Qerquca, tebghid’ ad truh’ed’ ad yi-tedjdjed’ ?
Terra-yas-d awal :
- Ih, a Si Sliman.
- D ah’cic i kem-ixussen, da ?
- Ala, a Si Sliman.
- Wezzil wemrar, tebghid’ ad t-sighezfegh acemma ?
- Ur ttceqqi iman-is, a Si Sliman.
- Ihi, acu ilaqen, acu tebghid’ ?
- - Bghigh ad ruh’egh gher wedrar, a Si Sliman.
- A Qerquc, deg wedrar yella wuccen, ma ifaq iman-im i tellid’, ad d-ineggez fell-am ad kem-yetc!… Acu ara txedmed’ ma iwala-kem-d ?
- Ad t-cekkd’egh, a Si Sliman.
- Ur tt-teserwaled’ ara s wacciwen-im. Yetca-yi tighet’t’en ikesben acciwen ugarent agla-m… Merquca, taghat’ yellan ghur-i ilindi, tezmer i yiman-is tettawed’ lmal nnid’en, tecba ah’uli. Id’ yemmed nettat tettnagh d wuccen, armi d tafrara n wass, yetca-tt.
- Merquca tameghbunt!… Ulac fell-as, a SI sLiman, edjdj-iyi kan ad rzugh gher wedrar.
- A tawaghit, acu akka i sent-xedmegh n diri i tghet’t’en-a ? Tayi daghen ad yi-tt-yetc wuccen… Ur qebblegh… Ghas kem, tqebled’, nekk ad kem-d-selkegh! Tura ad kem-nehregh gher udaynin, ad medlegh fell-am tawwurt. Akken ma tesnebrad’-d iman-im seg tmaqqant, ulac anda ara terred’. »
Si Sliman, izugher taghat’ gher udaynin isulles, iger-itt, yeffegh-d, yemdel tawwurt deffir-s. taswiat kan immekta-d yettu t’t’aq yeldi. Mi d-yughal yufa lh’al taghat’ tneggez, terwel…
Tettad’sad’ a Gaya ? Ayen yed’ran ternid’ tufid’ abrid ad ted’sed’! Ula d ketc, teddid’ d tama n tghet’t’en tedjdjid’ Si sliman ? Mi d-kemlegh taqsit’ ad nwali ma ad tafed’ amek ara ted’sed’.
Mi telh’eq taghat’ m-th’edduft tamellalt gher wedrar, temlal d tez’gi tezha. Th’ulfa s yiman-is tughal d tagellidt. Isekla n uqezt’el knan-d armi qrib ad nnalen lqaa akken ad sselfen s wafriwen-nnsen, azezzu i d-iberrun i rrih’a, yezt’a abrid i d-tugh. Adrar d tirni yesker tameghra.
Ad twalem twalad’, a Gaya, amek tefreh’ taghat’ m-th’edduft tamellalt! Ulac amrar, ulac iggig… Ulac ayen ara tt-id-ish’ebsen, negh ara s-yagin aneggez, tawaksa melmi i s-yehwa. Da, ay ameddakel, ah’cic yegma armi tt-ighum!… Yerna bnin, at’as n ssnufat i yellan… Ixulef win n tebh’irt. Ula d ijedjdjigen, da, ggten!…
Taghat’ m-th’edduft tamellalt, temlelli s lferh’, tettegliliz ghef weh’cic, tettegririb ghef yicuqan… Taswiaat kan, tezdi-d lqed-is ghef nnuba, aqerruy yezwar zdaxel umadagh, tebda tikli, i tt-yewwin i tt-yerran gar yizerdax d tqintucin, tikkwal tettbaddid ghef sin yid’arren, attan zelmed’ attan yeffus… Ad tenwud’ at’as tghet’t’en n Si Sliman i yellan da deg wedrar.Taghat’ m-th’edduft tamellalt n Si Sliman, ur tugad kra.
Tettneggiz ghef waman n yighez’ran i tt-isebzagen. Akken tettengay, ad taz’ gher timri ad tesred fell-as, ad teskiw iman-is gher yit’ij… Yiwen wass, ghef yixef wedrar, taghat’ m-th’edduft tamellalt twala-d gher tama tamaddayt axxam n Si Sliman. Ted’sa ghef wussan yezrin fell-as din armi s-d-hwan imet’t’awen.
« Amek i mez’z’i wexxam n Si Sliman! I tenna i yiman-is; amek i sebregh qqimegh din. »
Ass-a, d tikkelt tamezwarut i th’ulfa s yiman-is meqqret.
Taghat’ m-th’edduft tamellalt n Si Sliman, tekka ass yemmed nettat tefreh’. Gher tlemmast wass, twala yiwet terkeft yizerzar [1] kessen deg uzaghar. Tehwa ghur-s. Anagar i tt-walan izerzar s th’edduft d tamellalt ferh’en yess. Gan-as-d amd’iq gar-asen, ttmeslayen yid-s d tirni, s wawal z’id. Akken sligh - ghur-k ad tt-temled’ i yiwen a Gaya – teh’mel yiwen izerzer. Din din rewlen gher umadagh, uraren armi aayan, ughalen-d.
Taswiaat kan ihubb-d wad’u d asemmad’. Adrar ibeddel tirmi [2]; d tameddit…
« Yekfa wass ? » I d-tenna taghat’, tbat.
Deg yidis amadday, tagut tedla igran. Tabh’irt n Si Sliman teghba deg tmulli, ula d axxam-is yettbin-d anagar uqermud s ansa i d-iteffegh wabbu n tmes yessaghen zdaxel wexxam. Gher lembaaid yettlah’aq-itt-id ssut uninay iaalqen gher wemgerd’ n lmal i d-inehher umeksa s axxam, din din ires-d fell-as lweh’c, teh’zen… Tezgheb mi tt-id-innul yiwen yigider s yifer-is… Taswiaat kan tessal i usughu :
« Uuuh! Uuuh! »
Din din temmekta-d uccen. Ass yemmed nettat d turart tettu-t armi d tura i d-yekcem gher lbal-is… Yettlah’aq-d ssut n ujawwaq seg wexxam n Si Sliman, yessawal-as-d wissen ahat ad tt-d-yughal wul ad tughal.
« Huuh! Huuu!…, i d-yettsughu wuccen
- Ughal-d! Ughal-d!… » i s-d-icennu ujawwaq.
Taghat’ m-th’edduft tamellalt tebgha ad tughal; maca mi twala tamaqqant iggig axerciw d usefreg n tebh’irt, ad tendem. Mi tjerreb turart d tlelli yezgan deg wedrar dayen.
Si sliman yeh’bes asiwel s ujawwaq, yegzem layas, inejbar s axxam…
Taghat’ m-th’edduft tamellalt testewh’ec acemma, tesmeh’sis i wesxerwec wafriwen deffir-s. tebren ad tesikked d acu-t. twala gher yiwen wemd’iq isules snat wallen ttiriqent-d d snat tmejjatin beddent… D uccen.
Uccen, anect ugejdur yeqqim ghef yid’arren-is ineggura, isikkid deg taghat’-a i s-d-yusan fih’el laatab, yebda isibnin-itt s wallen. Ur yuyis ara, yez’ra ulac amh’addi i taghat’.
« Ha! Ha! Taghat’ n Si Sliman m-th’edduft tamellalt. » Ileh’h’es tanzarin-is.
Taghat’ th’ulfa s wakal irewwel ddaw yid’arren-is… Temmekta-d tadyant yed’ran d Merquca, i s-yemla Si Sliman, id’ yemmed tekka-t s umennugh, akken azeka-nni ad tettwitc. Tenna acugher ara d-mttetcawegh ma yella taggara d yiwet-is. Maca, d lmut i tt-yettradjun, ulac tarwih’t iqeblen lmut s talwit. Temended ghef yiman-is, teserxa aqerruy-is akken ad temager uccen s wacciwen… Ur ted’miaa ad tnegh uccen - ladgha werdjin kra wass taghat’ tnegha uccen – maca ilaq ad th’ami ghef yiman-is.
Uccen iqeddem-d ghur-s.
A win i k-yeh’kan a Gaya! Taghat’ tameghbunt! Texdem ayen i wumi ur tezmir! Ach’al tikkwal i teserwal uccen. Mi yeh’bes umennugh, taghat’ n Si Sliman m-th’edduft tamellalt, ad teknu ad tkes… Id’ yemmed nettat d amttetcew… Taswiaat ad terfed aqerruy-is gher yigenni ad tessirem :
« Awi-d kan ad t’t’fegh alamma d azekka… »
Itran deg yigenni, ttghiben yiwen yiwen. Tarwih’t d tezmert ughalent-d taghat’ n Si Sliman m-th’edduft tamellalt, mi tez’ra qrib ad yali wass, nettat tekkat s wacciwen, uccen yettarra-yas-d s wuglan… Gher lembaapd yebda yettali-d yit’ij… Yettlah’aq-d gher tez’gi ssut n tuddna uyazid’ n Si Sliman.
« Lh’emdulleh! » tenna taghat’, tewwed’ lmerghub-is, tedder armi d-yuli wass, wama tez’ra lmut tettradju-d deg-s.
Tellez mi tet’t’ef armi d azekka-nni, tedder ass d tilellit, texdem ayen i s-yehwan. Tesred ghef weh’cic, tah’edduft-nni-ines tamellalt tbeddel tirmi, tughal d tazeggaght s yidammen.
Uccen yemmegh fell-as, yetca-tt.
M.AIT IGHIL