winna
22/09/2003, 01h39
D-tasuqelt tasekkalt...ma ulac akkwya, i wakken kan a-nagh tanumi d wawalen itraren...nagh ad-aghegh tanumi nekki yid-sen.
Egret tamawt d-akken ur semersegh-ara tameghrut (rime)...tameghrut twuta i tceqquft am ta.
Tannemirt i wid ad-tt-yeghrên..daghen ma ran a-yi-d-inin dacu ttxemimen deg-s, ad-yili dayen igerrzen.
Tazwart
Tettazêm-d ghurî tikkelt n-idên, ay iruhâniyen imleghwayen
Kenwi a wid I-yi-d-iseknen imanen-sen seg zik
Ad 3erdêgh tikkelt-a, a-kwen-etfêgh, a-kwen-id-eqnegh ?
Tth’ulfugh I wul-iw imal ar tsilbi-ni n-imir-en?
Tettdeggirem-d imanen-nwen ar tama-w ! Tebghim a-yi-tzedghem,
Imi d efghem seg wagu-ni itzedghem, tezzimi-iyi-d si yal tama
Imi-w ittergigi seg tmughli n tagut tanmyaddt I-d-ittefghen deg tfekkayin-nwen
Tewwim-d yid-wen tugniwin-ni n temzî-w
Ttwaligh-en tili n wayen righ (h'emmlegh) ittali ar igenni
Am imesliyen d-ittawdên seg ugemmâd-In
Tewwim-d yid-wen tayri-ni akk d-tdukkli-ni timezwura
Tsnêtfem-d addeddic-iw…aqli tettrugh am tikkelt tamezwarut
Tettadrem-d ayen-akken zidên fell-i, ayen-akken ghef ikkellex
Wakkud, ayen akken irewlen fell-I
Imanen-ni, I-wumi cnigh icewwiqen imezwura
Ur sen d sellen-ara
Immut imesli am win ittsughun deg targit
Immut..a-yemma ! Imesli amezwaru
Acewwiq-iw iwwed’ ar ugraw ur—sinnegh
Uma d-asebghes-ni-nsen isxaq ul-iw
Ayen ittakken tumert deg izlan-iw,
Ma mazal yedder, deg umad’al iwzawez.
Lxiq-ni ittugh ikkumc-iyi-d, ih’er’-iyi-d ghûr-s,
Lxiq ghef talwit, talwit n iman
Tura twaligh-t ittembbiwil zdat wallen-iw
Tetêf-iyi tergagit, imet’i idfêr imetî
Ul-ni ghileh iqûr, ifsi am udfel deg tefsut
Ayen illan daylaw zerrêgh-t ittiwgig fell-I
Ayen-akken ghilegh immut, yughal-d zdat-I d-tilawt.
Anemhal, Amedyaz akk d imnecrêh deg uxxam n UMEZGUN (théâtre)
[COLOR=DarkRed]Anemhal n uxxam n umezgun
Kenwi i sin, iyufigh deg tugnitt n ddiq
Kenwi I-d-ibedden ghurî ur iyi-tedjim
Init-ed dacu iterdjim seg tmizar n Lalman
Dacu tsaramem ad iffegh seg umahil-nnegh?
Sarmegh ad-snecrahegh imdanen
Acku ttidiren yernu djan wiyâd ad-eddren
D-isulas igbubben ijegga
Yal yiwen ibgha I iman-is tumert
Qimen ya din refden atûcen-nsen
Rekden u bghan ad-baten
Nekk zrîgh amek ad-sedhugh iman n ugdud
Maca ur djin ur nh’eyarêgh am tikkelt-a
D-tidett ur ughen-ara tanumi s wayen zidên
Ghran yagi imanen-nsen tugett n idlisen.
Amek a-neg akken a-sen-d-imun kra yellan
Am akken d-amaynut bla nkkes-as anamek
A-wen-d inigh ayen yellan deg uliw
Righ ad-zrêgh tugett n imdanen ttemdeggaren
I wakken ad-kecmen ar uxxam-a nnegh
Ma ad-ttmih’rasen deg tewwurt-a taqumdânt
Ma ad-ttennaghen anwa ad-yawdên d-amezwaru
Am akken ittem3bâren ghef ughrûm
Ittmirzân zdat n tewwurt n umezgun
Tamkerra-ya yal yewen amek tettagh fell-as
Ay amedyaz nnigh-ak: gi-tt ass-a !
Amedyaz
Ur-iyi-d-ttmeslay ghef tugett taderghalt
Mi ten-zrîgh yeffgh-iyi kra yellan deg allagh-iw
Edji-yi akkin seg umdegger-nsen
Amdegger ittawin ar ighzêr
Nekk awi-yi anda yerkked igenni
Anda h’ala amedyaz igettafen iman-is
Anda tella tayri akk d tdukkli ger medden
Tid iga Illu yernu isûn-itent
Ayen I-d-ibbe3zqen seg ulawen-nnegh
Ayen id smremgen ilsawen nnegh s tiddurit
Ar ghûr-sen tikkelt izggel tikkelt igerrez
Maca akken ibghu yili din din a-t-ettun
Ma xas negliffêz-it iseggassen send ad-iffegh
S talgha-ines taccurant
Maca ayen ifawen, ad ilal imir-ni
a-s-gen ci3a imir-ni, yernu
ad-iqimi I tsutiwin tineggura.
Imnecrêh
Aneft-iyi akkin deg tsutiwin n imal
Ma nelha deg-sent, nsawal fella-sent
Anwa ad-isnecrahen tisutiwin n imir-a
D nutenti igebghan asnecrêh yernu ilaq a-s-t-nefkk
Nekk ghilegh ass-a ittidir umdan
Ilan azal meqren
Win issnen ad-izdin tumert d wiyâd
Arremâgh-nsen ur t iserfay-ara;
Ibgha a-s-d-ezzin tugett n imdanen
Akken a-ten-isengugel si tadsâ
I wanecta sknet-d kan iman-nwen tnecrahem
Anfet-as I tfantâzit ad-tcewweq,
S teghzint, s tegzi, s uh’ulfu, s uramsu
Gret tamawt d-akken ur d sellen war cwît n tiselbi.
....
Egret tamawt d-akken ur semersegh-ara tameghrut (rime)...tameghrut twuta i tceqquft am ta.
Tannemirt i wid ad-tt-yeghrên..daghen ma ran a-yi-d-inin dacu ttxemimen deg-s, ad-yili dayen igerrzen.
Tazwart
Tettazêm-d ghurî tikkelt n-idên, ay iruhâniyen imleghwayen
Kenwi a wid I-yi-d-iseknen imanen-sen seg zik
Ad 3erdêgh tikkelt-a, a-kwen-etfêgh, a-kwen-id-eqnegh ?
Tth’ulfugh I wul-iw imal ar tsilbi-ni n-imir-en?
Tettdeggirem-d imanen-nwen ar tama-w ! Tebghim a-yi-tzedghem,
Imi d efghem seg wagu-ni itzedghem, tezzimi-iyi-d si yal tama
Imi-w ittergigi seg tmughli n tagut tanmyaddt I-d-ittefghen deg tfekkayin-nwen
Tewwim-d yid-wen tugniwin-ni n temzî-w
Ttwaligh-en tili n wayen righ (h'emmlegh) ittali ar igenni
Am imesliyen d-ittawdên seg ugemmâd-In
Tewwim-d yid-wen tayri-ni akk d-tdukkli-ni timezwura
Tsnêtfem-d addeddic-iw…aqli tettrugh am tikkelt tamezwarut
Tettadrem-d ayen-akken zidên fell-i, ayen-akken ghef ikkellex
Wakkud, ayen akken irewlen fell-I
Imanen-ni, I-wumi cnigh icewwiqen imezwura
Ur sen d sellen-ara
Immut imesli am win ittsughun deg targit
Immut..a-yemma ! Imesli amezwaru
Acewwiq-iw iwwed’ ar ugraw ur—sinnegh
Uma d-asebghes-ni-nsen isxaq ul-iw
Ayen ittakken tumert deg izlan-iw,
Ma mazal yedder, deg umad’al iwzawez.
Lxiq-ni ittugh ikkumc-iyi-d, ih’er’-iyi-d ghûr-s,
Lxiq ghef talwit, talwit n iman
Tura twaligh-t ittembbiwil zdat wallen-iw
Tetêf-iyi tergagit, imet’i idfêr imetî
Ul-ni ghileh iqûr, ifsi am udfel deg tefsut
Ayen illan daylaw zerrêgh-t ittiwgig fell-I
Ayen-akken ghilegh immut, yughal-d zdat-I d-tilawt.
Anemhal, Amedyaz akk d imnecrêh deg uxxam n UMEZGUN (théâtre)
[COLOR=DarkRed]Anemhal n uxxam n umezgun
Kenwi i sin, iyufigh deg tugnitt n ddiq
Kenwi I-d-ibedden ghurî ur iyi-tedjim
Init-ed dacu iterdjim seg tmizar n Lalman
Dacu tsaramem ad iffegh seg umahil-nnegh?
Sarmegh ad-snecrahegh imdanen
Acku ttidiren yernu djan wiyâd ad-eddren
D-isulas igbubben ijegga
Yal yiwen ibgha I iman-is tumert
Qimen ya din refden atûcen-nsen
Rekden u bghan ad-baten
Nekk zrîgh amek ad-sedhugh iman n ugdud
Maca ur djin ur nh’eyarêgh am tikkelt-a
D-tidett ur ughen-ara tanumi s wayen zidên
Ghran yagi imanen-nsen tugett n idlisen.
Amek a-neg akken a-sen-d-imun kra yellan
Am akken d-amaynut bla nkkes-as anamek
A-wen-d inigh ayen yellan deg uliw
Righ ad-zrêgh tugett n imdanen ttemdeggaren
I wakken ad-kecmen ar uxxam-a nnegh
Ma ad-ttmih’rasen deg tewwurt-a taqumdânt
Ma ad-ttennaghen anwa ad-yawdên d-amezwaru
Am akken ittem3bâren ghef ughrûm
Ittmirzân zdat n tewwurt n umezgun
Tamkerra-ya yal yewen amek tettagh fell-as
Ay amedyaz nnigh-ak: gi-tt ass-a !
Amedyaz
Ur-iyi-d-ttmeslay ghef tugett taderghalt
Mi ten-zrîgh yeffgh-iyi kra yellan deg allagh-iw
Edji-yi akkin seg umdegger-nsen
Amdegger ittawin ar ighzêr
Nekk awi-yi anda yerkked igenni
Anda h’ala amedyaz igettafen iman-is
Anda tella tayri akk d tdukkli ger medden
Tid iga Illu yernu isûn-itent
Ayen I-d-ibbe3zqen seg ulawen-nnegh
Ayen id smremgen ilsawen nnegh s tiddurit
Ar ghûr-sen tikkelt izggel tikkelt igerrez
Maca akken ibghu yili din din a-t-ettun
Ma xas negliffêz-it iseggassen send ad-iffegh
S talgha-ines taccurant
Maca ayen ifawen, ad ilal imir-ni
a-s-gen ci3a imir-ni, yernu
ad-iqimi I tsutiwin tineggura.
Imnecrêh
Aneft-iyi akkin deg tsutiwin n imal
Ma nelha deg-sent, nsawal fella-sent
Anwa ad-isnecrahen tisutiwin n imir-a
D nutenti igebghan asnecrêh yernu ilaq a-s-t-nefkk
Nekk ghilegh ass-a ittidir umdan
Ilan azal meqren
Win issnen ad-izdin tumert d wiyâd
Arremâgh-nsen ur t iserfay-ara;
Ibgha a-s-d-ezzin tugett n imdanen
Akken a-ten-isengugel si tadsâ
I wanecta sknet-d kan iman-nwen tnecrahem
Anfet-as I tfantâzit ad-tcewweq,
S teghzint, s tegzi, s uh’ulfu, s uramsu
Gret tamawt d-akken ur d sellen war cwît n tiselbi.
....