PDA

Voir la version complète : Cwît seg tsuqelt tasekkalt (littérale) n Faust yura Goethe


winna
22/09/2003, 01h39
D-tasuqelt tasekkalt...ma ulac akkwya, i wakken kan a-nagh tanumi d wawalen itraren...nagh ad-aghegh tanumi nekki yid-sen.
Egret tamawt d-akken ur semersegh-ara tameghrut (rime)...tameghrut twuta i tceqquft am ta.
Tannemirt i wid ad-tt-yeghrên..daghen ma ran a-yi-d-inin dacu ttxemimen deg-s, ad-yili dayen igerrzen.

Tazwart

Tettazêm-d ghurî tikkelt n-idên, ay iruhâniyen imleghwayen
Kenwi a wid I-yi-d-iseknen imanen-sen seg zik
Ad 3erdêgh tikkelt-a, a-kwen-etfêgh, a-kwen-id-eqnegh ?
Tth’ulfugh I wul-iw imal ar tsilbi-ni n-imir-en?
Tettdeggirem-d imanen-nwen ar tama-w ! Tebghim a-yi-tzedghem,
Imi d efghem seg wagu-ni itzedghem, tezzimi-iyi-d si yal tama
Imi-w ittergigi seg tmughli n tagut tanmyaddt I-d-ittefghen deg tfekkayin-nwen

Tewwim-d yid-wen tugniwin-ni n temzî-w
Ttwaligh-en tili n wayen righ (h'emmlegh) ittali ar igenni
Am imesliyen d-ittawdên seg ugemmâd-In
Tewwim-d yid-wen tayri-ni akk d-tdukkli-ni timezwura
Tsnêtfem-d addeddic-iw…aqli tettrugh am tikkelt tamezwarut
Tettadrem-d ayen-akken zidên fell-i, ayen-akken ghef ikkellex
Wakkud, ayen akken irewlen fell-I

Imanen-ni, I-wumi cnigh icewwiqen imezwura
Ur sen d sellen-ara
Immut imesli am win ittsughun deg targit
Immut..a-yemma ! Imesli amezwaru
Acewwiq-iw iwwed’ ar ugraw ur—sinnegh
Uma d-asebghes-ni-nsen isxaq ul-iw
Ayen ittakken tumert deg izlan-iw,
Ma mazal yedder, deg umad’al iwzawez.


Lxiq-ni ittugh ikkumc-iyi-d, ih’er’-iyi-d ghûr-s,
Lxiq ghef talwit, talwit n iman
Tura twaligh-t ittembbiwil zdat wallen-iw
Tetêf-iyi tergagit, imet’i idfêr imetî
Ul-ni ghileh iqûr, ifsi am udfel deg tefsut
Ayen illan daylaw zerrêgh-t ittiwgig fell-I
Ayen-akken ghilegh immut, yughal-d zdat-I d-tilawt.

Anemhal, Amedyaz akk d imnecrêh deg uxxam n UMEZGUN (théâtre)

[COLOR=DarkRed]Anemhal n uxxam n umezgun
Kenwi i sin, iyufigh deg tugnitt n ddiq
Kenwi I-d-ibedden ghurî ur iyi-tedjim
Init-ed dacu iterdjim seg tmizar n Lalman
Dacu tsaramem ad iffegh seg umahil-nnegh?
Sarmegh ad-snecrahegh imdanen
Acku ttidiren yernu djan wiyâd ad-eddren
D-isulas igbubben ijegga
Yal yiwen ibgha I iman-is tumert
Qimen ya din refden atûcen-nsen
Rekden u bghan ad-baten
Nekk zrîgh amek ad-sedhugh iman n ugdud
Maca ur djin ur nh’eyarêgh am tikkelt-a
D-tidett ur ughen-ara tanumi s wayen zidên
Ghran yagi imanen-nsen tugett n idlisen.
Amek a-neg akken a-sen-d-imun kra yellan
Am akken d-amaynut bla nkkes-as anamek
A-wen-d inigh ayen yellan deg uliw
Righ ad-zrêgh tugett n imdanen ttemdeggaren
I wakken ad-kecmen ar uxxam-a nnegh
Ma ad-ttmih’rasen deg tewwurt-a taqumdânt
Ma ad-ttennaghen anwa ad-yawdên d-amezwaru
Am akken ittem3bâren ghef ughrûm
Ittmirzân zdat n tewwurt n umezgun
Tamkerra-ya yal yewen amek tettagh fell-as
Ay amedyaz nnigh-ak: gi-tt ass-a !

Amedyaz
Ur-iyi-d-ttmeslay ghef tugett taderghalt
Mi ten-zrîgh yeffgh-iyi kra yellan deg allagh-iw
Edji-yi akkin seg umdegger-nsen
Amdegger ittawin ar ighzêr
Nekk awi-yi anda yerkked igenni
Anda h’ala amedyaz igettafen iman-is
Anda tella tayri akk d tdukkli ger medden
Tid iga Illu yernu isûn-itent

Ayen I-d-ibbe3zqen seg ulawen-nnegh
Ayen id smremgen ilsawen nnegh s tiddurit
Ar ghûr-sen tikkelt izggel tikkelt igerrez
Maca akken ibghu yili din din a-t-ettun
Ma xas negliffêz-it iseggassen send ad-iffegh
S talgha-ines taccurant
Maca ayen ifawen, ad ilal imir-ni
a-s-gen ci3a imir-ni, yernu
ad-iqimi I tsutiwin tineggura.

Imnecrêh
Aneft-iyi akkin deg tsutiwin n imal
Ma nelha deg-sent, nsawal fella-sent
Anwa ad-isnecrahen tisutiwin n imir-a
D nutenti igebghan asnecrêh yernu ilaq a-s-t-nefkk
Nekk ghilegh ass-a ittidir umdan
Ilan azal meqren
Win issnen ad-izdin tumert d wiyâd
Arremâgh-nsen ur t iserfay-ara;
Ibgha a-s-d-ezzin tugett n imdanen
Akken a-ten-isengugel si tadsâ
I wanecta sknet-d kan iman-nwen tnecrahem
Anfet-as I tfantâzit ad-tcewweq,
S teghzint, s tegzi, s uh’ulfu, s uramsu
Gret tamawt d-akken ur d sellen war cwît n tiselbi.

....

amur
23/09/2003, 01h24
ad sutregh yiwet tghawsa sgek , zrigh anect a tesuqled seg talmanit lamaana ma ghurek adris (texte) s tefransist negh steglizit azn it i wakken ak d fkagh tamughliw akken iwata, m ulac ur ttagwad at i d affagh an nughalagh ar ghurek.
sya ar din 'hsu nek seg widak yerran idrisen inek s lferh amqwran.

amur
23/09/2003, 01h26
sureftiyi

righ ad inigh''seg widak yeqqaren '' macci seg widak yerran.
tanmirt

winna
23/09/2003, 02h35
Azul ay Amur

Ufigh yewet n tsuqelt n Faust ar tefransist: http://gallica.bnf.fr/scripts/ConsultationTout.exe?O=106128

D yewet ger tsuqliwin timezwura, d-tis 3, ar tafransist. Ta d-tasuqelt immugen akken iwuta deg ayen iqnen ar tmeghrut (rime), xsegh ad inigh "Amsuqel" itêf deg tmeghrut...maca akken zerrêgh nekk, anamek tikkal ittjeddil-it.
Taghawsa n-idên ghef acu igregh tamawt d-akken tamazight am talmanit d-tutlayin isishilen tilufa. Tafransist tettezzi tettennêd atâs akken ad-ini ayen illan d-anefrar(simple). Am akken ma tennît-id srid s tfransist ad ibin unamek-ines d-ade3fan. Ghef-aya i-g-sugser cwît ma nsuql-ed idrisen seg tutlayen n-idên wala seg tfransist.

Ar tikkelt i-d-iteddun ay Amur

amur
25/09/2003, 02h46
azday (negh aciddi , lien) id fked yesderghal tit a winna :) .ad ddugh imalas (ddurt) a ar tamkardit (bibliotheque) ad awigh taktabt a.

winna
28/09/2003, 17h49
Azul fellawen !!

Ad-ernugh ihi deg tsuqelt n Faust. Ittunefkk-iyi ad-inigh akken Goethe yuâr, issawen at'as i wsuqel, maca ur-t-kukragh-ara. Akken ibghu yili, wagi d-aârad' kan i wsuqel. Saramegh ad-yawed' was, ad-ilin wid a-t-id-isuqlen akken iwuta.
Amecwar' ghezzif, maca tirni ar tirni a-nawed'. Ur nettazal, ur nttemnunud', ur nettraju GODOT, akken qaren imddukkal-nnegh ifransiwen.



Anemhal
Anef i deqs n tedyanin ad-dr'unt
Amdan yussa-d ad-iferr'edj, a-wi-yufan ad izer'.
Ma yella teskersed' at'as n temsal,
i wakken tugett ad-teqim tesxec.
Atan din-din tbergheced'(tferh'ed') s tehri
Ad tughaled' d-aneghlus i wat'as n medden.
Tugett s tugett kan i tzemred' ad-tt-tnebhed'
Yal yawen ittnadi kra i iman-is.
Win i d ewwin at'as ad-d-iglu s kra i wiyad'.
Yal yewen ikec'em s axam-is istah'la.
Sufgh-ed taâqayt, ad-tefti d-tiâqayen!
Tiremt am ta a-k-tser'wu;
akken ifessuset ad-tt-id-nini ifessuset ad-tt-id-nniwel.
Dacu ad-d-ernud' ma terz'id' aqer'uy-ik?
Imeshanayen(spectateurs) a-k-tt-sqecr'en

Amedyaz
ur th'ulfad'-ara amek i d-yir tayerza wayen akka i d ttmeslayed',
amek igserfay waya anazur' n tidett
azuxu n inezmaren azigh
d-anzi(proverbe) s wacu i tseddayed' tudert-ik


Anemhal
Asugnet-agi(ce reproche) ur ikki sya ula sya
Amdan ixsan ad yawed' ar iswi-s
ittunefkk-as ad ifren afecku(outil) iwelmen
Xemmem ar wanecta, asghar' ad-tzedmed' leqaq,
Muqel kan i wumi i tettarud' !
Tickki i-s-âerqent, irremagh (il s'ennuit),
ittassed irwa , ic'c'a alami igeguma
Tin i tent yugaren merra,
yella win igedjan aghmis(adjernan) ghef tab'la
Ijebbu-d ghur'-negh, aqer'u-is deg genwan
Am akken lembat-is ar ukkarnaval
Tawnafit(curiosité) teskkaray afriwen i isurifen-is;
Tilawin ttcibbih'ent-ed, ttlusunt-ed talaba nsent tahuskant(belle)
Ttekkint deg tceqquft(pièce) war ma ukint.
Ay amedyaz, rs-ed ar wakal, arr'a-yak tirga ur nelli
muqel imastanen n tzur'i (les protecteurs de l'art) qimen zdat
Azgen deg-sen d-isemmad'en, azgen d ibuhyufen
Mi tfukk tcequft wa ad-ikk ad-yurar tikkard'iwin'(cartes)
Wayed' ad-isezri id' ar tbbucin n kra tlemz'it.
Ayen i tebghid' a-ten-tsermid'(fatiguer),
is tmedyazt talqayant, imi tameddurt-nsen d-tagi.
Nekk nnigh-ak; fkk-asen kan at'as d wat'as
akka ur tzeggled' iswi-k
nadi kan akken a-sen-terwid' allaghen-nsen,
imi akken ad-stah'lin issawen
Dacu i-kk-yughen ? d-aghanfi nagh d-aqrah' ?

Amedyaz
Ihi, r'uh' ad-afed' aqeddac n-id'en!!
Tghiled' amedyaz ittunefk-as-d ad-iâekki s uzref(droit),
s uzref n wemdan, win i-s-d-yefkka ugama(nature),
akken kan ad-tellzed' kec'c'ini !!!!!
S wacu isenbbiwil ulawen?
S wacu irrennu kra yella d-aâtelli?
Mac'i d-imesli-ni, i-d-ittbeâziqen seg idmaren-is,
ittarzen talsa akken ma tella ar wul-is?
Ma yella ustu ur nettfakka n tmeddurt,
itenned' war tasunda ghef izd'i,
ma yella imdanen yal wa anda ijebbed,
azday-nsen d zd'ih' kan,
anwa ad-ismegriden ih'ricen n tudert,
akken azday ad-yili ghur'-s unya(rythme)?
Anwa i-d-isawalen i umdan ad isddukkel acewiq-is
d ucewwiq imnekni (équilibré, accordé) n tugett ?
Anwi ittaran izuyad'(orages) d iramsuten (passions)?
Anwi ittarran uc'c'i mac'c'i kan d-aseblaâ?
Anwi izuzuren ijedjigen n tefsut
deg berdan n tayri ?
Anwi i-d-icerwen ifrawen ur ilin azal
iskkar yis-sen tadliwin ihuskin ?
Anwa igettâssan ghef Olymp ?
Anwa igan tadukkli ger Illuten (les Dieux)
TAZMART N UADEM(être humain) DEG UMEDYAZ I-D-TTMUN(i-d-ttban).

...
Tannemirt.

winna
01/10/2003, 01h21
Imnecr’eh.

Akka ituser(teh'ladj) tezmart n iman
Tnebbeh tighawsiwin n tmedyazt
Akken tnebbeh tid n tayri
Ur uh’tamen alam imlalen,mh’ulfan, qimen akken
Cwit’ cwit’ alam imezd’en am uzet’a
Tumert igman tewwi-ten
Sinna ttasen-d ideddicen, tigellist(le malheur) tettrussu-d
Ur uh’tamen alama tughal tenfust-nsen(leur histoire) d-uneggal (roman).
Seg anecta get tacequft n umezgun
Kkumcet-d kan deg tmeddurt n imdanen !
Yal yewwen ittidir-itt, maca mac’I at’a I-s-ih’ulfan
Anda d-âemr’em ad-tafem ayen ilhan.
Erwit-tt kan, ur d tadjat ara at’as n tafat ad-d-ban
Sigwtet arway, ternum-as tiqit n tidett
Akka ad-tgem issi yunagen wiyad’,
Issi ad-isncer’hen imdanen yernu a-ten-isejji
Ilemz’iyen ad-azzlen ad-zr’en taceqquft-ni
Ad-td’en yal ameslay azid’an
Seg umahil nwen ad-gen uc’c’I nsen
Sinna, tikkelt wa, tikkelt winna ad-iqim inughna
Yal yewwen, ad izer’ ayen izedghen ul-is.
Daghen ad-ten-tafed’ wejden I wakken ad-d’sen nagh ad-ttrun
Efkkan azal I tyersiwin, ttnecrahen ar tugniwin(images)
Win iwd’en ur illa-ra wayen a-s-tged’
Wama win isaramen ad-yawed’, s wannuz a-k-id-imlil

Amedyaz
Akka ihi, err-iyi-d iseggasen-iw
Asma-kken uma d nekk saramegh ad-awd’egh
Imir-ni aghbalu-inu(ma source) n tezlatin itturug
Imi tghiled’ iqur’ din ad-d-ilal
Ass-a asigna ighum-iyi ussan-iw,
Saramegh tamkerra,
Ad semghi deg-i igran n ijedjigen,
Ad-ic’c’aren akk Ixammen.
Ur ligh(sâigh) kra maca ligh deqs
Tazzla ar tidett, yernu s tumert.
Erri-iyi-d uma d urfan-ni n temz’I-iw
Ideddicen-ni iddukulen-kan akk d tumert-iw
Tazmert-ni i ghur’-i akken ad-ghanzigh, tazmert-ni n tayri
Err-iyi-d temz’I-w !


Imnecr’eh

Temz’I, ay amdakkel, akken ibghu yili tusred’-tt(avoir besoin)
Ass imi icenga deg umennigh a-k-in-ekkaten
Ass ma-kken tamsunt-ik(ta pertite amie) ghef tuyat-ik
S tezmart a-n-tejgguggel
Ass-ma ad-tekkid’ deg umziwer
Yernu terh’id’ ad-tawd’ed’
Ass ma ifukk ucd’ah’
Ad-terred’ ar tin ittrajun ift’iwjen seg tgez’al-ik
Deg turart n ugambar
Ad-tusred’ tabghest akk d thuskki
Anecta merra, ay amghar, ittunefkken ad-tged’
Maca ma xas akka, nekkni nsuli azal-ik
Temgher’ ur tettara-ara d-aqr’ur’, akken qaren,
Maca tettaf-agh-d yagi d-iqr’ur’en.



Anemhal,

Deg umeslay nemyenna deqs-nnegh
Ahaw zrit ar umahil, a-ken-zr’egh !
Imi teslafayem wa I wa s wawal
Ahat ad-iffegh deg aya wayen iggerrzen
Dacu a-gh-d-yernu ma nsagwet ameslay ?
S umeslay ur ittaz’ ar zdat win ittkukrun.
Sufghet-ed-tazur’I nwen imi d-imedyazen itellim
Awit-ed asefru I wid ixsan a-wen-d-slen
Imi tezr’im dacu inuser.
Nra issi-ni anezmar isemlelayen
Tura zd’et-iyi-t-id war amnuned’ !
Ayen ur tgim-ara ass-a, azekka ur immug-ara
Ur zegglet ara uma d yewwen wass
Ayen izemren ad-ittwag ad-yili
Ur ttadjat-kra I ugaccur (la malchance)
Tezr’im ya d-akken deg umezgun-nnegh almani (allemand)
Yal yewwen i3erred’ ayen yezmer;
Ghef-aya a-wen-d-inigh ur iyi-ttcuh’ut-ara
Get kra yellan d-anazul (affiche) tawim-d kra yellan d-tamacint
Smirset ayen meqr’en, snulfet-ed tafat igenwan
Itran ilaq a-ten-tesensem;
Aman, timmess, igadiren,
Ighers’iwen, igd’ad’ (ifrax) ur ittnegray-kra
Ad yali ghef usayes (scène) kra n wayen d inulfan
Seghwelt s urured ameqran tighawsiwin
Awim-tent-id seg genwan tesukkemt-itent-id ghef umad’al,
tsiwd’em-tent ar ar Tmess.

...
Ad irnu


Tannemirt