PDA

Voir la version complčte : Tannes d Wannes


winna
17/08/2003, 22h50
A-wen-d-awigh cwit' deg yewet n tmacahutt isligh s imez'ughen-iw ghur Imuhagh. Qaren-as "Wannes d Tannes". Tamacahutt a-wen-tt-id-awigh s tmahaght. Ar zdat, a-tt-id-suqlegh ar tantala taqbaylit (tagi-nnegh).
Llan kra n awalen ttugh-ten, maca Amur a-gh-d-yerr Amawal n Imucagh ussan-a d iteddun. Ihi tasuqelt a-yi-tishil.

Macahu (nutni ur qaren ara akka)
Tamacahutt=tanfust
Tanfust n tra=tamacahutt n tayri

Yelli arraw d tarrawt. Wannes d Tannes. D ibubah (cousins). Wannes ira Tannes. Mezzin (msefraqen) adunet (imdanen) nesen. Win Tannes kkan a wa tudu tafuk; win Wannes kkan awa d gemmed tafuk. Irin (yud'en) Wannes. Tagen-as isefran ad-dhen, war izzi. Izzar (ar deqal) tegla anna-nit (yemma-s), tusa tamghart-iyet. Tenna-has: "arraw in irin war sinegh ma t-igrawen (t-yughen). Tenna-has tamghart: "as inn tusid, tghersed-as tighsi, tekersed-as ihen (aqid'un) iwgegen (i wexren). As tegna tighsi, teged-aset degh teghhut (tadebsit), teged-as tisukalin (tighemdjawin) snatet, teleghesd-as (tefferd'-as)."
Izzar tega win degh, teleghs-as...tesla-s i Wannes iganna: "iner kcigh dih (ma c'c'igh nekk da), tekca Tannes dih (tec'c'a Tannes da)..." Izzar telmed anna-nit turna-nit (at'an-is)...telmed as Tannes ayra. As iffu tekfi-as imnas(ilughman) mraw (10), tenna-has: "iy idahen, tghersed iyed." (imi ige3ya yewen, zlu-t).
Iga win degh, igla (ir'uh'), iy idahen ad ighers-iyen. As mden (fukken nagh kfan), iqimed iyen as ideh. Iftek tassa-nit, igeh-tet. Usaned Ihdran (igudar). Yusahi-d wa izzaren, isegga (imuqel) inna-has: "wa full iga amadal ikki, war nayegh titawin tihanin taregriga."
Ganin a win degh; ad iqim wa ihrin; as isegga irmes Wannes s adar. Inna-s Wannes: "eya-hi" Inna-s ihider "war k teyegh ..."war k teyegh ahi telghed, awa s tekkid"..ileght-as inna-s "kkigh akal-iyen hanet tizdayen".

......


Ah'ric wis-sin a-wen-t-id-awigh tikkelt i-d-iteddun. Tamacahutt agi ghur-s anamek alqayan.
Egret tamawt ar tazwara, semersen wa zdat wa awal (ira=il aime) akkw d wawal (irin=il est malade). Nietzche (fell-as ye3fu R'ebbi :-) isemlal at'as n wawalen deg Talmanit akken ad isekn iman (esprit) almani. Awalen ittemcabin at'as deg tmazight, 'ira" akkw d "irin", skanen-d ula d nutni cwit' deg iman amazigh deg ayen iqnen ar tayri d wakken i-tt-zer'en Imazighen.


Ar tufat

winna
22/08/2003, 22h52
Wa d-ah'ric wis-sin. Ahit yella win iran ad issin cwit' ghef id tec'c'a tnezr'uft d l'az akkw d u3ekkaz n u3eskkri adzayri.

ihi...

Inna-s ihider: "nekkd'-ahi tzahet tmenkad', a-k-isiwd'egh"..inkked'-asnet, yughar' full-as. Iged des ihider. Inna-s: "as-kk-in-errigh ighef, tged'-ahi degh imi"...as mendenet; herwah war in iwed'en, esgenes fill tezdayt. Tella ddaw-s Tannes d taklit. Iqim Wannes isertaked' i Tannes tayeni ta ihusin; i taklit ta ixlan. Tannes telmed as Wannes i-d-yusin. Glanet. Yersed Wannes. Ilkam-asnet. Yusinet qimet deg icekk iyen. Kanenet edelen. Izzar isnexr-asnet deg allecu tiksin. Izzar glanet kkant ihnan. Iqim din degh neta. Tenna taklit i addunet: "nennay ales iyen isnexra-negh tiksin n allecu. Izzar lemden addunet as Wannes. Effren Tannes. Knan asensu. Nnan-as i TAklit: "as d yusa Wannes s ihed, tenned-as Tannes temut, seknet asensu-nit". Yusa-d Wannes isisten taklit, inna-has: "Tannes, ma tega?" Tenna-has Taklit: "Temut"...inna-has Wannes:"sekna-hi asensu-nit"...tsekna-s taklit asnesu wa n bahu (tkkerkkas).....


Ihider: igider
tzahet: 9
Yughar: yuli nagh yerkeb
tmenkad': ticrih'in
Ighef: ixef
As mendenet: as-mu ifukkent
isertaked': iseghlay nagh ittd'eqir'
Tayeni: ttmer'
Ta ihusin: tinna yelhan
Ta ixlan: tinna n dir
Glanet: r'uh'ent
Icekk: aseklu...t'ejra
Izzar: ar deqal..umb3ed (d-ta3ravt)
Allecu: imeh'rem
Ihnan (ihen): aqid'un
Addunet: medden
Asensu: Az'ekka
Wa n bahu: wa n tkkerkkas
Tannes, ma tega: Tannes, dacu tga...maca imuhagh, imi ad-ak-yini "ma yigan" anamek ines "amek tellid' " ma ghas anamek awal ar wawal "dacu igan" nagh " dacu itgid' "


"Snexra-senet deg allecu tiksin": wa ttugh anamek ines...ma yella win t-igzan, ghas yin-agh-t-id. Allecu=imeh'rem...ma d ayen d yeggwran, wi-ssen?

iles ilelli
30/08/2003, 10h01
Azul fell-ak a gma

Tanemmirt meqqren ghef leqdic-agi ay d-tewwid', d ayen yessefr'ah'en s wat'as !

Z'er d akken aql-i a d-ttakegh mlih' tamezz'ught i wayen akka txeddmed' dagi, yernu mi ghrigh tamacahut-agi ay d-tewwid' s tmaheght, fer'h'egh acku fehmegh seg-s at'as n tghawsiwin di tutlayt.

Yugh lh'al, akka ay d-tewwi ad nexdem, ilaq ad nissin tintalyin nnid'en u ad nissin d acu ay sâant d timucuha, dgha ulac ayen ay d i-issefr'ah'en am ůi ara afegh Amazigh yessen snat n tentalyin timazighin, tin i yes d-ikker akk d tayed' ay d-yelmed seg yinig negh seg yimeddukal-is imazighen nnid'en.

Amselmad n tentalyin nnid'en wagar-anegh nekni s Yimazighen d ayen ara d agh-d-yeddjen ad nessishel taywalt (communication) wagar-anegh, d acu kan, anwa ara d ak-ixemmen ghef waya ass-a ? Nekni, di tiddukla tadelsant Imedyazen atan a d agh-d-ttarun wat'as n Yimerr'ukiyen akk d kra n Yilibiyen s tmazight, yernu nferr'eh' mi ara ngher tibratin-nsen. Amur meqqren seg wayen ay d agh-d-ttarun nfehheml-it, yernu ula d nekni s tmazight ay sen-nettara. Ma nebda nxeddem anect-a, ma nkemmel akka, z'righ d akken ma yebgha R'ebbi, aql-agh ad nelmed awal-nsen, ladgha Icelh'iyen-nni, d nitni ara d agh-d-yettarun at'as, yernu nebda yagi a nettissin awal-nsen. Dgha s kra n wayen ara yesnernin assishel n teywalt wagar-anegh mr'eh'ba yis-s.

Ambaddel n tghawsiwin ger n Yimazighen d ayen ara d-yawin abaghur (lfayda) meqqren, acku anect-a ad yessedjhed mlih' assaghen yellan gar-anegh. Nekk h'emmlegh at'as ad ghregh timucuha n Yicelh'iyen akk d tigad n Yimuhagh, dgha ttwaligh d akken sâant kra n tghawsiwin, tesâa-tent tmacahut taqbaylit, am wakken ay sâant kra n tghawsiwin ur tent-tesâi ara tmacahut-nnegh nekni. Bghigh ladgha ad issinegh timucuha n Yimuhagh akk d wamek ttwalin yis-sent amd'al-a (ddunit), u bghigh ad issinegh amek ay ttwalin Yimuhagh ighersiwen di tmucuha-nsen.

Ur ilaq ara ad nettu d akken timucuha ghur-negh nekni s Yimazighen atenti ffrent igerwaj meqqren, dgha deg-sent ara naf tasneqqist (mythologie) tamazight, yernu nekk d anect-nni ay bghigh ad t-z'regh. Ghef umedya, di tneqqist-nnegh, nesâa tamughli-nnegh gher yinisi, d aghersiw ih'er'cen, uccen d aghersiw bu txidas, afalku d aghersiw bu tsimin, atg. maca ur z'righ ara amek ay ttmuqulen Yimuhagh s ighersiwen-agi ... akken yebghu yili, mazal at'as n tghawsiwin ara d-nissin, yernu ssaramegh kan ad tili tarwa n lxir ara iqeddcen am kettc a winnat, akken ad d-sd'ehren tafat ghef wayen yeffren.

Tanemmirt-ik yernu ma yella kra ay teh'wadjed', aql-agh da

Tiddukla Tadelsant Imedyazen

adadam89@yahoo.fr

winna
30/08/2003, 22h58
Tannmirt ghef awalen-a d ennid' yittakken ifadden ugar. Zdigh yid-ek tamughli ghef usentel-a n ulmad n tentaliyin n-id'en n tmazight. Ass-mi lligh ghur imuhagh, ur qimegh at'as alama ilemdegh tantala nsen. Tugett n wawalen d-antaq kan i-ten-isemgaraden ghef tqbaylit. Ihi akka lemdegh-tt zik. Uma d nutni baten ass-mi i-yi-d-sellen tutlayegh s tinna nsen. Anect-a 7 iseggwassen aya. Ass-a at'as ghef acu icfigh, maca imi ur tt seqdacegh ara, yella wayen ittugh. Dacu kan, gregh-d tikti deg ixf-iw, ad nadigh, nagh ad aghegh amawal-ni iga De Foucauld.

Timucuha n imuhagh d-agerruj ilaq ur i-tt-wedir'en-ara: ghur-sen timucuha i d ettawin s talgha n tmedyazt. Tella yewet dgha i d ettawin ghef "imnas" (ileghman) akk d tsita. (at'as: tisita ; yewet: tas).
Gregh daghen tamawt ar yewen wawal yellan deg teqbaylit maca nseqdac-it deg yiwet kan n tenfalit= "wi t ilan ?". "Ilan" dagi mac'c'i d "illan" s "L" ussid, mgaraden inumak nsen. Ilan, anagar tanfalit-a, neqar' s teqbaylit "is3an, is3a...". Deg tmahaght, awal-a yedder, "ila=is3a".

Ad ughalegh ar usentel n ighersiwen, ur cfigh ghef at'as n tenfusin (timucuha), ur-tent-urigh ara, maca, ayen zr'igh d-akken "uccen" nutni qaren-as "ibeggi", ttakken-t daghen d isem i uqcic. Dgha ghur-i yewen umddakkwel, ism-is "ibeggi" ula deg nekkwa-s.
Necrahegh at'as imi tidukkla n imedyazen trennu deg leqdic-is s tissas d waffud. D aya i d imal n tmazight, ur telli d-tasertit. Taywalt ger imazighen, ilaq ass-a anfar'es tagnitt-a i d yefkka internet akken ansigwet asemlili ger imazghawalen.
Nekk zer'egh d-akken ideg-a n kabyle.com, d allal igerrzen, ur ilaq ara anefkk afus deg-s. Yif-itt ma llan cwit' idgan-n-internet n umlili d unmugger ghef ma llan at'as. Akka ur nttefruruy-ara am i3eqqayen n rr'emann.

Affud ay Iles, affud i Imedyazen.