PDA

Voir la version complète : TABRAY N YISALEN Ut't'un 2 : IBASKIYEN (L'exemple Basque)


AMENAY2
18/06/2003, 16h59
Azul fellawen s umata
Dans cette lettre d'information (Tabratt n yisalen) , la partie est consacré à une culture ,pas trop différente de la tienne, vivotant aux grés des mauvais gouvernements et de son délaissement de la part de ceux qui sont sensé la défendre.
Il s'agit de la Culture et la langue BASQUES , en Espagne. Comme vous le savez tous, cette culture subit l'anathème depuis des générations de la part des multiples gouvernements Espagnols qui s'en ont suivi. Cet article montre également la part de responsabilité de certains Basques ayants occupé de trés haute fonctions, tant à l'Empire Français qu'Espagnol (La bourgeoisie Basque a accédé aux plus hautes fonctions et responsabilités)
Mais les atavismes et les nobles sentiments d'appartenances à une langue, Culture et histoire ont fait que les pauvres et les laissés pour compte se rebellent en décidant le retour aux sources et à la culture Basque.
L'expérience Basque, nous démontre d'une maniére formidable l'attachement des peuples à ce qui les définit en fait.
L'exemple Basque est à méditer, les Amazigh qui se trouvent dans la même mauvaise posture doivent saisir cette sagesse recouvrer leur dignité....retrouver leur Culture!

.....................Amenay Iflis

AMENAY2
18/06/2003, 17h01
Tazwart
Taghmist n Tiddukla - Utt'un 2


Tigejdit :

Azul fell-awen ay atmaten d teysetmatin

Tanemmirt i wid merr'a ay d agh-d-yuznen tibratin imi ay d-nett'ef tiririyin ay d agh-yesfer'h'en at'as yernu rrant-agh-d asirem u sseknent-d d akken llan at'as n medden ay yesâan tamazight deg wul. Nesnemmir s wat'as wid ay d agh-d-yerran s tmazight, imi ay fehmen mlih' iswi n leqdic-nnegh, am wakken nesnemmir Imazighen ay d agh-d-yuran s tefr'ensist negh s tutlayin nnid'en, u nessutur seg wid yessnen seg-sen tamazight i tikkelt nnid'en, ad agh-d-ttarun kan s tmazight u ad fken azal meqqren i takti n usseqdec n tmazight ger n Yimazighen. Nesnemmir digh s kra n wid ay gh-d-yuran s tutlayin tiberr'aniyin, ama d Imazighen negh d iberr'aniyen, ama d wid ay gh-d-igan ifadden negh d wid ay d-yesteqsan.

Yugh lh'al, nessefray ad tili tebrat-nni ay d awen-nuzen d ah'urif amenzu i lmend n ussider n tutlayt-nnegh, akken ad as-d-nerr ccan-is ghur-negh, nekni s wid tt-yettmeslayen, nekni s yimawlan-is, yernu ur nettak ara fell-as afus.

Ma nenna-d ass-a d akken tamazight attan a tettidir deg yir taswiât, d akken ghef yiri n wecr'uf ay tella, at'as n wid ur d agh-nettamen ara. Ur d agh-ttamnen ara acku ass-a, mazal tzehher teswiât, mazal nezmer ad nsel i Leqbayel ttmeslayen taqbaylit di Tmurt n Leqbayel, negh Irifiyen d Yicelh'iyen ttmeslayen tamazight deg yidurar n Merr'uk. Ur ttamnen ara, acku mazal sellen i temgharin cennunt-d isefra s tmazight-nni n zik, yernu sellen s trebbuyaâ ara ixeddmen akk ayen umi zemrent akken ad slemdent tamazight i wid yellan di Tmurt negh wid yellan di lgherba. D acu kan, tamazight ass-a ur tesâi ara tt'mana, deg wanect-a ay temxallaf d tutlayin nnid'en.

Ilmez'yen d telmez'yin lemmden tafr'ensist d taâr'abt, snat tutlayin-agi ay idjehden di Tmazgha akk d lgherba, dgha ass-agi nettaf at'as deg-negh ur yezmir ad iserreh' yiles-nsen di tmazight akken ay iserreh' di tutlayin tiberr'aniyin. Imgharen d temgharin yest'ent'unen tamazight n lejdud, atni la ttmettaten wa sdeffir wa, ta sdeffir ta, mebla ma necfa i wayen umi cfan(t), u ttaddjan(t)-agh-d taqaâet d tilemt : tamazight nettmeslay ass-a, simmal tettughal d tigellilt, simmal keccment-tt-id tutlayin tiberr'aniyin, ttakent aâer'bun fell-as, akken ad tt-awint sani grarbent tutlayin yemmuten. Ma d inelmaden n tmazight, ama di Tmurt negh di lgherba, akken yebghu yili-ten, ur tt'uqqten ara, yernu ur nezmir ad nessugen (ad nxayel) tamazight tettusider-d di lgherba, yili di tmurt-is attan a tettmettat, imi ay s-qqaren wat zik "win yebgha les'lah', ad yezwir seg wat wexxam".

D wagi ay d ugur umi ilaq ad as-nfaq uqbel ma ifat lawan imi tutlayt-nnegh ur nezmir ad nefk fell-as afus. Tamawt ay d-nger nekni ass-a, at'as n wid ur s-d-nerri s lexbar, at'as n wid ur a tt-numin ara acku ur a tt-ttwalin ara s wallen-nsen. D acu kan, nessaram d akken ad ilin at'as n wid ara d-yeldin allen-nsen u ad walin talafsa yeffren, tata idergen i tmughli, ad walin d akken yella umihi (danger) ghef tutlayt, xas yiwen ur a d-yettmeslay fell-as, xas zzhir-nni n twaghit ass-a yeffer-it utceqlel n tutlayin tiberr'aniyin, nessaram d akken ad ilin at'as n wid ur nettaddja ara tawaghit ad d-ted'ru u ad d-akin uqbel ma ifat lawan : ad as-fken amkan-is i tmazight deg wulawen-nsen.

Qqaren-as : "H'ebber' uqbel ad ted'ru"

Tanemmirt
.....IMEDYAZEN

AMENAY2
18/06/2003, 17h07
TABURJWAZIT TABASKIT TEDDJA IDLES ABASKI

Aqeddem n wed'ris-agi :Introduction

[Adr'is-agi ay d-nefren i watmaten-nnegh s tmazight, nessefray d yili d amenzu seg wat'as n yed'risen nnid'en ara ghren deg weghmis-nnegh. Ad'ris-nnegh n wass-a d win d-yettmeslayen ghef wugur yettidir yedles abaski, ara ttaddjan yinesbughar (imer'kantiyen) d yemdanen yesâan tamkant âlayen di tmetti tabaskit, u d igellilen akk d lâamma n medden ay d as-igan leqrar. Ugur-agi yettidir-it ula d idles-nnegh, d acu kan ass-a nefren ad d-nemmeslay ghef yedles abeppani acku nesâa digh at'as ara d-nelmed seg yidelsan nnid'en d yegduden nnid'en. Deg umagrad-agi ad nz'er d akken wid umi meqqer ccan deg umezruy abaski, xas tettunefk-asen tegnit ad d-ssukksen idles-nsen ajaddiw u ad as-fken tamkant yuklal di tmurt-nsen, maca ur s-xdimen acemma, ay wwin ala kan d cciâa bat'el. Akka digh ay ted'ra d wat'as n yidelsan nnid'en di ddunit imi yiwen n uâekkaz ay d agh-yewwten. Nessaram-awen afud igerrzen.]

DI TMURT N YIBASKIYEN N UGAFA (nord):

Anadi di tserkam (classes sociales) n tmetti n leqrun wis 16, wis 17 d wis 18 yesskanay-d d akken tiserkam ih'ekmen Tamurt n Yibaskiyen di tallit-nni llant tekksent-d rrbeh'-nsent seg yiqeddicen ay llant xeddment i lmend n Ugellid n Fr'ansa akk d Navarre n Wadda, dgha ghef wanect-a, kra n Yibirjwaziyen ibaskiyen llan tts'ah'en-asen-d yimukan âlayen di leh'kem, yettxellis'-iten ugellid, seââun tifesniwin (grades) deg yigen (armée) yernu tekksen-asen i wiyad' ixfawen-nsen ihaggapen (titres de noblesse) akk d yimukan-nsen n leh'kem. Sponde, Bela, Belsance, Gramont, Etchauz akk d Meharin llan seg wid yett'fen leh'kem u tuli yis-sen ddunit imi ay sennden gher tgeldit tafr'ensist akk d yimasiwen (seigneurs) ay iqerben s agellid. Wwd'en alammi ay ten-tecrek nnesba yid-sen yernu sduklen ssâaya-nsen akk d tin n wigi. D acu kan, anect-agi digh yessawed'-iten ad ssersen imal n Tmurt n Yibaskiyen ger n yifassen n Fr'ansa, ur reglen- as abrid i uzureg (indépendance) n tmurt-nsen. Tawaddfa-yagi (intégration) yessbanay-agh-tt-id mlih' umezruy di tallit n Wemgaru n Tesred't (guerre de Religion) [asmi ay nnughen Yikat'uliyen d Yepr'utistanen di Fr'ansa si 1562 gher 1598]. Imir-n, at'as n yimasiwen ibaskiyen (am Luxe, Espelette, Garou, Etchauz akk d Domezain) ay d-ibedden i lmend n Ugellid n Fr'ansa, akken ad t-h'udden, dgha rran timura-nsen s ddaw n leh'kem n tgeldit, ladgha di tallit n Charles IX. Yernu nnernan wassaghen (relations) n lemâawna ugar di tallit n Henri IV (Henri III n Navarre), ay d-yeskecmen at'as n yimasiwen Ibaskiyen gher leqs'er-ines u gar-asen nezmer ad d-nader Armendaritz, Laxague akk d Haramboure.

Tawaddfa-yagi n Tmurt n Yibaskiyen gher Fr'ansa yesseâjel-itt-id rrbeh' n tgeldit mgal n Usemmeskel (Réformation) [abeddel n tesred't takat'ulit] akk d wesbeddi n tsertit n usselmes (centralisation) tafr'ensist.

"I tghimit n tlella, n yesladen akk d yeglamen" ("pour la maintenance des libertés, des exemptions et des privilèges") d awal ay llan ttâawaden-t-id si Palais alamma d Ustaritz, Yibaskiyen inesbughar (imer'kantiyen) yett'fen leh'kem di leqrun wis 17 d wis 18. Kra n yenmezrayen (historiens) walan anect-a d asuter n Yibaskiyen akken ad awin tilelli u ad h'ekmen i yiman-nsen tisuda (institutions) tibaskiyin, d acu kan, anect-a ur is'ehh'a ara imi d wid-n akken ay yellan qqaren-d awal-agi ay yellan tekksen-d lfayda meqqren si tedbelt (administration) n Tgeldit tafr'ensist. Ihi, "tilelli" ay llan ssuturen-tt-id wigi yezmer kan ahat ad ilin qes'den-d yis-s lebghi-nsen akken ad ten-id-tughal tlelli-nni n zik ay d asen-tespuh' tsertit n usselmes n Fr'ansa, am wakken ara yili usuter-agi-nsen yesskanay-d digh tugdi-nsen akken ad asen-tpuh' tlelli d leh'kem sya ar sdat imi di tallit-nni tella a d-tettenka r tserkemt tamaynut n yemzenza (commerçants) d yimawlan n wakal akk d yimesbankiyen (banquiers) ilibir'aliyen, ay yellan ttughalen d inesbughar (imer'kantiyen) s lâejlan yernu zgan-d mgal n uqader n yisud'af, akken ma llan. Nezmer dgha ad d-nefk sin n yimedyaten i deg ara d-nesban aya :

Di 1784, ssutren yimawlan n wakal inesbughar n Navarre seg unemzagh (avocat) n Béarnais, Polverel, ad as-yaru asektay (mémorandum) i Ugellid n Fr'ansa i deg ara d as-yessefhem aygher ay ilaq ad qqiment "tlella d yesladen" n tgeldit n Navarre, dgha asmi yexdem aya, fkan-as yimawlan n wakal Ibaskiyen amkan gar-asen, yughal ula d netta yesâa akal u yerbeh'-d ixef n tihhugr'a. D acu kan, lemmer ad nwali mlih' s agbur (contenu) n wayen d-issumer, ad nz'er d akken Polverel yessider-d takti n ussuter n tfulmant (autonomie) di lweqt i deg wiyad' akk ttun-tt [u a ttxemmimen amek ara kemmlen ad ttidiren deg yeglamen -privilèges- s ddaw n leânaya n Fr'ansa], yernu yewwet-d Polverel deg usektay-is mgal n "unedbal n wakalen" (administrateur des domaines) ay yellan yekkat mgal n twaculin tinesbughar timaynutin n yemzenza akk d yimesbankiyen. Yugh lh'al, Polverel iger-d tivri, xas maci s ledjher', akken ad asen-d-ughalen i Yibaskiyen yizerfan-nsen ay sen-yefka umezruy, ad asen-d-tuval tmurt n lejdud-nsen i deg ttalasen, yernu ayen ara d-yesbegnen aya netta d akken Polverel yuv abrid-is i yiman-is asmi ay d-tekker Tegrawla tafr'ensist.

Atmaten n twacult n Garat n Ustaritz, ay ttwalin yenmazrayen seg wid yellan tth'uddun "tisuda tibaskiyin", leâben ddur' d ameqqran di lebni n Tegrawla tafr'ensist akk d wesbeddi n unagraw azerfan (système juridique) d tedbelt tamaynut n Fr'ansa. D acu kan, asmi ay ttwakksen akk yeglamen imsugal (privilèges féodaux) deg yid' n 4 Ghect 1789, ttwakksent ula d tisuda tibaskiyin, xas akken ifuk lh'if ghef wegdud abaski, ay yeddren ach'al d leqrun s ddaw n lbat'el n yimasiwen, ma d atmaten n twacult n Garat, rewlen s tuffra si tmurt.

Tagrawla tafr'ensist tefka azal, di tgara, i tutlayt tafr'ensist ay yughalen d tutlayt tawh'idt i yes tteddu tegduda, i yes ttdeddu tedbelt akk d yigherbazen.

Ibaskiyen n Ugafa (n Fr'ansa) ay d-yuran ghef tnettit tabaskit seg yimir-n d asawen, am Antoine d'Abbadie di "Eskualtzaleen Biltzara", ur d asen-iban ara webrid ara aghen, wanag llan ttmalen tikwal gher tesnakta (idéologie) takar'lit (carlisme), tikwal gher tesnakta tafr'ensist yerran tutlayin timedrusa (langues minoritaires) n Fr'ansa d aôric kan seg ufulklur' n tmiwa n tmurt. D acu kan, llan-d kra n yemyura ay nezmer ad d-nini d akken d tisuraf (exceptions), am Chaho akk d Broussain.


DI TMURT N YIBASKIYEN N WENZ'UL (sud), DI SPENYUL :

Di lqern wis 18, talibir'alit taspenyulit tella d nettat ay d tasnakta ay d'efrent s umata tserkam âlayen (hautes classes) n Yibaskiyen n Spenyul, wid yellan sâan at'as n wakal, akk d yiburjwaziyen n temdinin yebdan seââun akal negh llan bghan ad t-sâun. Taghdart (élite) n Yibaskiyen akk d tin n Yikatalanen llant d tirebbaâ yesâan aswir adelsan (niveau culturel) âlayen akk di tmetti taspenyulit, yernu llan dima d nitni ay d imezwura di tmurt ay d-ilemmden ayen d-yettnulfun d amaynut di tussna di tmura nniêen n Tuppuft (Europe). At'as deg-sen ay yellan ttaznen arraw-nsen akken ad ghren di tesdawiyin n Fr'ansa d Legliz negh di tesdawit n Bergara. D tarbaât-agi digh ay d-yesbedden Takebbanit n Caracas, d takebbanit n tnezzawt (commerce) meqqren ay tt'fen Yibaskiyen yernu tettekka mlih' di tenneflit (développement) n Venezuela.

Tura-d tmesnalest (anthropologue) Marianne Heiberg :

"Deg wayen yerzan tinettit, at tegrawt-agi llan ttwalin iman-nsen d akken ulac wi yellan d "Ispenyuliyen" ugar-nsen di Spenyul. Llan h'esben iman-nsen s'ubben-d seg wid-n akken umi ur xlid'en ara yidammen akk d Yimur'iyen negh Uwdayen, wid-n akken yessuffghen ikefr'iyen* yernu rran-d tagherma akk d Temsih'it (chritienneté) gher tmurt. Xas ulamma at'as deg-sen llan ttmeslayen tabaskit, d taspenyulit ay llan smenyafayen ad tt-sqedcen ama deg wexxam negh di berr'a".

U terna-d :

"Dgha amkan ay d as-fkan wigi i tbaskit d win kan n tutlayt n yimeksawen, d tutlayt n yimezdaghen n tmurt ur d-neswi si tala n tt'beâ akk d tgherma, di lweqt i deg taspenyulit tella d tutlayt n tt'beâ, n yedles, n leqraya akk d rrbeh' n temdinin, yernu simmal yella yettali ccan n temdinin, simmal tella tettughal tbaskit di rrif, tettzad fell-as th'eqranit".

[*yugh lh'al, Ispenyuliyen yennughen mgal n Yinselmen di Spenyul, llan ttwalin Inselmen d Wuwdayen d ikefr'iyen.]

Si 1876 d asawen, beddlen wid yellan di tserkam yett'fen leh'kem : anekcum n tmurt n Yibaskiyen s ulzuz (ssuq) akk d usad'uf (lqanun) aspenyuli yewwi-d yid-s yiwet n tegrawt (tarbaât) tamaynut n yinesbughar iqeddcen di temguri (industrie) akk d tbankiwin (banques), yernu wigi wwd'en alammi ay tt'fen imukan âlayen deg udabu aspenyuli. Iburjwaziyen-agi yennerna leh'kem d timmepkantit-nsen asmi ay d-sbedden anagraw (système) n "Conciertos Economicos" (Iburaz Udmisen - concerts économiques), d ayen ay ten-yeddjan ad rren tiseqquma n temnad'in (conseils provinciaux) s ddaw n leh'kem-nsen u ad sneqsen tiwsi (impôts) ghef wayen llan xeddmen-t-id u znuzuyen-t, dgha anect-a yegla-d s uxess'ar ameqqran ghef tserkemt n yiqeddacen akk d wegdud s umata. Tamsedrast-agi (oligarchie) tabaskit tughal d ah'ric si tburjwazit taghelnawt taspenyulit yernu agherya ad teqdec i lmend n lebni n tmurt timsihrit tatrart (capitali ste moderne) di Tmurt n Yibaskiyen, nettat teqdec i lebni n tmurt n Spenyul.

TASDAWIT N BERGARA: (université de Bergara)

Tasudut Tageldant tabaskit n Yimeddukal n Tmurt (Real Sociedad Basconcada de los Amigos del Pais), ay d-tesbedd trist'uqrat'it n Azkoitia, tella d tagrawt tameqqrant akk ay yesselh'an tikta n "Teftilin" (idées du Siècle des Lumières) di Tmurt n Yibaskiyen. D tasudut-agi ay s-d-yefkan amedya i ugellid asemmeskal (réformiste) Carlos III akken ad d-yesbedd tisuda am nettat di tmiwa merr'a n Spenyul. Taburjwazit tupuffit (européenne) tamaynut tella tettnadi ad d-tesbedd yiwet n tesnakta "tanelsawt" (idéologie humaniste) d tamaynut i ghef ara tebnu assaghen-is akk d th'er'sin (colonies), dgha seg yimir-n ay yughal usseh'r'es (colonisation) yettwaxdam s yisem n "ussiwed' n tgherma" s igduden ur tt-nessin ara.

Amagrad (article) amezwaru n uz'ayer (statut) n tsudut-agi yeqqar-d : "Iswi n tsudut-agi netta d asnerni n usselmed akk d ussebghes (encouragement) n Yibaskiyen akken ad lemmden tussna, tiz'uryin akk d tz'uryin icebh'en (beaux arts), d tukksa n wayen n d iri akk d usselhu n wansayen-nsen, d tukksa n lqella n ccghel d lqella n tmusni akk d unad'eh' mgal n yixess'aren i yes d-igellu wanect-agi, akk d ussedjhed n tdukli ger n tlata n temnad'in n Yibaskiyen [tispenyuliyin] n Alava, Vizcaya akk d Guipozcoa". Leqdic ifazen akk ay xedmen yirist'uqrat'iyen n Azkoitia di lqern wis 18 netta d asbeddi n "Tesdawit n Bergara" di 1767, akk d unagmay-nni-yines (laboratoire) ussnan ay imechur'en. Tasdawit n Bergara tughal d tasdawit talaykit (laïque) tamezwarut akk di Spenyul, d acu kan, xas akken tettekka deg wesnerni n tussna akk d yedles, maca tarist'uqrat'it tabaskit ur teddji ara tutlayt tabaskit ad tughal d nettat ay d tutlayt n usselmed akk d unadi di tesdawit.

Tangiwin ay llan sselmaden-tent di tesdawit n Bergara d tigi : tasengama tarmawit (physique expérimentale), takrura (chimie), tasnekfilt (minéralogie), tussniwin talsiyin (sciences humaines), tusnakt, tasnagayt (philosophie), tasniklit (éthique), llsisan n tesred't (n ddin), tamedyazt, tamesghanibt (stylique), tasnadent (statistiques), amezruy aghelnaw akk d id "fueros" (isud'af negh leqwanin n Tmurt n Yibaskiyen), tutlayt tabaskit, talatinit, taspenyulit, tafr'ensist, taneglizit, tat'alyanit, az'awan (musique) akk d ccna, aharag (gymnastique), imenghi s tkuba (escrime) akk d tedrest (ccd'eh').

Tasdawit-a tga-d inermisen (contacts) akk d wammasen (centres) n unadi imeqqranen akk n Turr'uft. Atmaten Elhuyar, ay d-ilulen di Tmurt n Yibaskiyen n Ugafa (di Fr'ansa) yernu mechur'it deg wennar n unadi, kecmen-d gher tesdawit-a di 1778, u di 1783 ssawd'en ad d-âezlen aferdis n "wolfram", win umi neqqar ass-a tungsten, seg umaghus (acide) n Wolfram, yernu lexbar n tegrut-nsen (découverte) tessuffegh-it-id Tsudut Tageldant Tabaskit di tesghunt-is (revues) umi qqaren "Extractos".

Tasdawit n Bergara tettekka maci d kra deg wesnerni n yedles akk d tussna, maca terra tutlayt tabaskit di rrif deg wayen yerzan asseqdec-yines deg unadi akk d usselmed. Daxel n tesdawit, tabaskit tella tesâa kan amkan n tutlayt n unagmay (langue de laboratoire) negh tecba taghawsa ay yettrusun deg usalay (musée), yernu axess'ar n wanect-a mazal nettidir-it ar ass-a, imi mazal akka ay twalin yiburjwaziyen ibaskiyen tutlayt-nsen.

Sdat n th'eqranit n tburjwazit, ala kan d ansayen n wegdud ay yeddjan tutlayt d yedles ibaskiyen ad idiren u ad menâen si nnger akk d tutut.

Amagrad-agi newwi-t-id seg weghmis n "Euskal Herria", d aghmis adelsan abaski.


***************

D acu-ten Yibaskiyen ? Qui sont les Basques?

Ibaskiyen d imezdaghen n Tmurt n Yibaskiyen, d yiwet n tama ay d-yuzgan ghef yiri n yilel (lebh'er'), ger n Fr'ansa akk d Spenyul akk d yidurar n Pyrénées utrimen (igherbiyen). D nitni ay d imezdaghen iqdimen akk n tmiwa-yagi yernu ttmeslayen yiwet n tutlayt, tabaskit, seg wakken d taqdimt, ar ass-a werâad d-ufin yimassanen d acu n tutlayt nnid'en ay tt-icuban negh d acu n twacult n tutlayin i gher ara tt-qqnen. Tamurt n Yibaskiyen ass-a tebd'a ghef sin yeh'ricen. Yiwen weh'ric, win n ugafa (nord), d Fr'ansa ay t-ih'ekmen u yuzga-d ugezdu (département) n Pyrénées-Atlantiques, ma d ah'ric nnid'en, win n wenz'ul (sud), d Spenyul ay t-ih'ekmen yernu yebd'a ghef snat n tmiwa (timettiyin tifulmanin - communautés autonomes) : tin n Tmurt n Yibaskiyen, tamaneght-is d Vitoria, akk d tin n Navarra u tamaneght-is qqaren-as Pamplona. D acu kan, Ibaskiyen ara yessuturen acôal d iseggasen aya ad awin azarug-nsen (indépendance), ttwalin tamu rt-nsen d yiwet-is, agdud-nsen yeddukel, yernu smenyafayen ad semmin i yiman-nsen "Euskaldunak" u ad semmin i tmurt-nsen "Euskadi", ma d tutlayt-nsen, qqaren-as "Euskara".

Di Spenyul llan azal n 2.600.000 n Yibaskiyen di lweqt i deg di Fpansa llan kan 250.000. Azal n 700.000 n Yibaskiyen ay yettmeslayen tabaskit di Spenyul, di lweqt i deg di Fpansa, 400.00 kan ay tt-yettmeslayen.

Ibaskiyen sâan yiwet n tgherma d taqdimt at'as yernu mazal-itt tedder ar ass-a, u sâan yiwet n tsekla tatlayt (littérature orale) d tamer'kantit maci d kra, cennun-tt-id kra akken n yimedyazen umi qqaren id "bertsolari". Ibaskiyen mazal digh tt'fen deg wat'as n wansayen, gar-asen takessawt n wakraren deg wedrar, addal n takurt tabaskit akk d wadag (broderie) n yicett'id'en.

Amezruy-nsen :

Idrizen (traces) iqdimen akk ay d-ufan ghef Yibaskiyen ttughalen gher 8000 n yiseggasen uqbel n Sidna Aisa, u akken yebghu yili, d igiman (milliers) n yiseggasen ayaka seg wasmi ara ttidiren Yibaskiyen di tmiwa-yagi i deg llan ass-a. Seg wasmi ay bdan a d-keccmen yiberr'aniyen gher tmurt-nsen, Ibaskiyen, ladva wid n Navarra, zgan-d mgal-nsen u nud'h'en akken ad ilin d ilelliyen. Dgha nnughen mgal n Rr'uman yernu di tallit i deg llan Yinselmen sbedden tixlifin-nsen (califats) di Spenyul, yernu Fr'ansa llan h'ekmen-tt Yefr'anken (Francs), ssawd'en Yibaskiyen ad d-gen tageldit timziregt (indépendante) di Navarra di 850, s ddaw n leh'kem n Inigo Arista. Tageldit-agi tewwed' gher tallit-is n wuregh s ddaw n leh'kem n Sancho III Ameqqran, ay ih'ekmen tamurt si 1000 alammi d 1035. Ma di tama n ugafa, llan sâan digh Yibaskiyen yiwet n tgeldit nnid'en ay yellan qrib d timziregt, d tin umi qqaren Soule. D acu kan, deg yiseggasen ay d-id'efren, tufa-d Navarra iman-is zzint-as-d tgeldiwin timsih'iyin (chrétiennes) si yal tama yernu tigi gant fell-as lh'er's akken ad teddj tilelli-yines u llant tettent-as-d seg wakal-is, dgha seg yimir-n ay tughal Navarra tettâeddi sya gher da s ddaw n leânaya n tgeldiwin-agi (Castilla, Aragon akk d Fpansa), akken ur tseââu ara uguren yid-sent. Maca, xas tella Navarra tettâeddi s yisem s ddaw n leh'kem aberr'ani, isud'af-yines (leqwanin-is) d yeglamen (privilèges) n wid ay tt-ih'ekmen llan mazal ttuqadaren. Ma d tageldit tabaskit n Soule tebda ula d nettat tettâeddi s ddaw n leânaya n lh'ekkam ifr'ensisen u seg yimir-n ay tebda a tespuh'uy cwit', cwit' tilelli-yines. Di 1234, yuli Champagne Thibaud Amenzu gher leh'kem di Navarra u yewwi amkan n twacult-nni yellan teh'kem tamurt uqbel, d anect-a ay yeddjan Navarra ad teqqen gher Fr'ansa si 1284 alammi d 1328. D acu kan, di tallit-nni n leh'kem afr'ensis, tessedjhed Navarra tinettit-is tasertit (identité polit ique), yernu werdjin qbilen Yibaskiyen ad ten-teh'kem Fr'ansa. Xas akken ifuk leh'kem usrid (direct) n Fr'ansa di Navarra, d yiwet n twacult tafr'ensist, Evreux, ay ikemmlen teh'kem tamurt. Ma d tama n Soule yewwi-tt ugellid n Fr'ansa, Philippe le Bel di 1306, u seg yimir-n ay tughal d ah'ric si tgeldit tafr'ensist. Uguren ay tella tesâa twacult n Evreux di Navarra ldin-as tawwurt i Ferdinand II n Aragon akken ad yesdukel tama-yagi gher tgeldit n Castilla. Ma Navarra n Wadda (negh Navarre yellan gher tama n Fr'ansa) tewwi-tt twacult tafr'ensist n Bourbon di lqern wis XVI. Di 1607, agellid n Fr'ansa, Henri IV (Henri III n Navarra), ay yellan si twacult-agi, ikemmel asdukel Navarra n Wadda gher Fr'ansa u seg wass-n ay tughal d ah'ric si tmurt-a, tlehh'u s usad'uf n Fr'ansa. Ma d Navarra taspenyulit, xas akken tella d ah'ric si Spenyul s yisem, kemmlent tsuda-yines (institutions) a xeddment alammi d 1841, asmi ay d asen-ttwakksen i lh'ekkam ibaskiyen n tama-nni iglamen-nsen (pr ivilèges). Yugh lh'al, teghli Tmurt n Yibaskiyen di bedd'u akk d leh'kem aberr'ani imi, si tama, Ibaskiyen ur nudan ara ad d-gen tamurt meqqren yedduklen, si tama nnid'en, timura d-yezzin fell-as llant ugarent Tamurt n Yibaskiyen di ldjehd. Di 1959, snulfan-d yighelnaz'riyen (nationalistes) ibaskiyen yiwet n tuddsa (organisation) timselleh't, isem-is E.T.A, d tin ara yekkaten i lmend n uzarug (indépendance) n Tmurt n Yibaskiyen di Spenyul, xas akken tettunefk-as tfulmant (autonomie) i tama-yagi akk d Navarra di 1980.

*****************************
*****************************



Arut-agh-d, gret-d tamawin-nsen, neqqar lâeslama i s kra n tebrat ara d agh-d-yawd'en sghur-wen.
Tiddukla Tadelsant Imedyazen
BP 129, Poste Didouche Mourad
16006, Alger, Algérie
E-mail : adadam89@yahoo.fr

AMENAY2
18/06/2003, 17h34
Provient du message de AMENAY2
.............
Dans cette lettre d'information (Tabratt n yisalen) , la partie est consacré à une culture ,pas trop différente de la tienne,
Fallait lire:
Pas trop différente de la NOTRE..
Tanemmirt s tussda!

AMENAY2
18/06/2003, 18h02
Azul i tikelt nnid'en

Ssarameγ d akken iznan d tebratin aki id nettaru s tmaziγt ad ilin d wid ad yesekren deg-wen tafat n tayri ines.
Abrid ahat d wid ad nenğer i uzekka, Asirem-iw meqqer ass ma ad z'zreγ awk atmaten d taysmatin imaziγen a ttarun s tmaziγt nsen. Mu mačči d nekkni werğin d wiyad'. A naγ abrid id uγen Ibaskiyen neγ igduden nnid'en yessilin tutlayt nsen u sbedden-as tigejda i yettunefken am tiyad'.
Akken twalam deg Izen yezrin nezmer ad nawi awal γef wayen iγ-yehwan deg tγulla n tussna (domaines du savoir). Ass-a awal yellad γef Umezruy, ass nnid'en ad yili γef Tusnakt (mathématique) i wacu ala?
S tira , s imedyaten n tebγest n yegduden iγ-yezwaren, asirem mazal yessenkar ajajih' deg-neγ, mazal nh'emmel tutlayt d yidles nneγ.

Neğğa-yawen talwit
Tamaziγt deg iles, deg UL....azekka deg Uγerbaz
Tudert i tmaziγt d yawk wid yekkaten af tnefflit ines!

.....................Amenay iflis

amur
18/06/2003, 22h07
imi d bedred tusnakt s tmazight zrigh yella yiwen udris id yesufegh mraw isegwasen aya hend saadi...d wayed ttugh ismis .yefkad afus di tira n agnuwen muhen uyehya. ur zrigh ara ma teslam yis negh ala....

AMENAY2
19/06/2003, 14h48
Azul a Amur (ghillegh d l'amour :p :p ... d aqes'ser kan a gma).

Adlis id yura H'ned SAADI ghur-s azal isegg°asen ayaki. Yessufegh-tid deg usegg°as 1990 u isemma-yas : TUSNAKT N WURAR (Mathématique récréative). Ghef usmekti kan, Hend Saadi d yiwen uselmad n Tusnakt deg yiwet si tesdawiyin n Paris.
Dgha imi awal yettubedred ghef Yedlisen id yettmeslayen ghef ''Umawal n tusnakt" xsegh ad rnugh wiyad' :

-Abdennour abdesslam: Amawal n tusnakt (lexique mathématique) complément des travaux de Mouloud Maameri..1998.
-Maalmi Youcef : " Amawal n tusnakt" ,édition la flamme, Bou*****s 1995.

AMENAY2
19/06/2003, 15h53
Mebla ma Ttugh : Tugna id yesebganen Tamurt N ibaskiyen

AMENAY2
28/06/2003, 14h59
Tabartt n Yisallen tis Snat