Voir la version complète : Tabratt n Yisallen! Iswi n Yemyura n Tmazight!
Tabrat n Yisallen
Taγmist* n Tiddukla -
Azul fell-awen ay atmaten d teysetmatin,
Nettaru tabrat-agi i s kra n wid yettarun yagi tamaziγt
akken ad d-nger tiγri i lmend n usseqdec n tmaziγt di internet.
Ass-a, mi akka newweḍ γer tallit n tmusni, akken ad tidir tmaziγt, ilaq ad tekcem s annar n tira, ad tt-naru u ad as-nerfed amkan-is akken ad d-teqḍ’eε tutlayin nniḍ’en n ddunit.
D lekdeb, ur nezmir ara ad d-nessider tamaziγt ma yella ur tt-nettmeslay ara. D lekdeb, ur nettazmar ara ad d-nessider tamaziγt ma yella ur tt-nettaru ara. Ass-a, ma tegrem tamawt, at’as deg-neγ, nekni s wid yettmeslayen tamaziγt, nettemyaru s tefr'ensist neγ s teglizit, ma d tamaziγt neğğa-tt di rrif. Anect-a ur yettwaqbal ladγa ma yekka-d seg yidis n wid d-yeqqaren d akken "kkaten" γef tmaziγt, " ččan times" fell-as.
Gret tamawt d akken ass-a, mi akka ay kecment tutlayin n ddunit merr'a γer internet, tamaziγt werεad ur a tettuseqdac ara akken d-yewwi lh'al deg yemḍ’iqen-nneγ (nos sites) n internet. Gret diγ tamawt d akken di tallit-a, werεad ur a nesseqdac ara tamaziγt ula deg wesqerdec (chat) di internet, yernu citt'ah' kan n yemdanen ara yettembaddalen tibratin-nsen s tutlayt-nneγ.
Asseqdec n tmaziγt di internet d ayen yesεan lfayda meqqren :
1/Tamenzut, anect-a ad iεiwen at'as n medden ad issinen tamaziγt, ad issinen amek tettaru u ad lemden tajerr'umt-is is'ehh'an, acku ma qqaren-tt, ma numen ttwalin amek tettaru, dγa cwitt', cwitt', ad lemmden, ad ttissinen.
2/Tis snat, anect-a ad yeg ifadden i wat'as n medden akken ad sseqdacen tutlayt-nneγ. Ma yettaru-yasen wabεaḍ seg-wen i yeh'biben-is s tmaziγt, atan ad asen-yeggar tiγri akken ad t-εanden, yernu nitni ad d-rren i teγri-s u ad ssiwḍen izen (message) i wiyaḍ, ma uγen-tt wagar-asen d tanumi, dγa ad tili tmaziγt di lfayda tameqqrant, imi ay d-tekseb tarbaεt n medden ara tt-yesseqdacen i lmend n wayen h'wağen.
3/Tis tlata, tutlayt-nneγ tamaziγt ur nezmir ad tt-ner'hen neγ ad tt-nbeddel s kra n tutlayt taberr'anit nniḍ’en, acku d nettat ay d tutlayt i yes yettmeslay yidles-nneγ. Ur nezmir ara ad d-nemmeslay γef timmer'kantit n yedles-nneγ s tutlayin tiberr'aniyin acku, imi mačči d nitenti ay d-imeslen idles-nneγ, dima yella wacu yettxass'an deg-sent. Nezmer ad d-nawi isefra imaziγen s tefr'ensist ? Nezmer ahat ad ten-id-nessuqel (traduire), maca anect-a ad asen-ineγ akk ccbah'a-nsen, u ad ten-yerr, bitt, d ah'ric si tsekla (litterature) tafr'ensist ... Dγa, tamaziγt ur nezmir ad nerwel fell-as. Si tama nniḍ’en, tamaziγt tettağa-yaγ ad nembaddel tikta (idées) akken nniḍ’en, nezmer ad d-nini yis-s ayen ur nettazmar ad t-id-nini s teglizit neγ s tefr'ensist. Tutlayt-nneγ tesεa ccbah'a n wawal d timmer'kantit n umawal (richesse du vocabulaire), dγa ma nesseqdac tutlayin tiberr'aniyin deg wemkan-is, amzun aql-aγ nettara tamusni-nneγ d tigellilt, tettulesses (limitée) s wayen nessen kan di tutlayin tiberr'aniyin. Ihi, d tutlayt tamaziγt ay d idles-nneγ, ulac wi tt-yifen i lmend n wembaddel n tikta ger n Yimaziγen ay yessnen ad tt-mmeslayen, wid yebγan ad d-ssidren idles-nsen.
D tidet llan wuguren ur d aγ-nettağa ara ad naru tamaziγt akken nebγa di internet, d acu kan, uguren-agi ur ilaq ara ad aγ-kksen asseqdec n tutlayt-nneγ si lqaεa. Yeqqar-as wanzi γur-neγ :
Wid yebγan ttnadin amek, wid yugin qqaren ulamek
Lemmer d lebγi, yal yiwen deg-neγ ad yebdu a t-yesseqdac akken ad yaru yis-s tamaziγt, u ad nemyarut tamaziγt akk d yemdanen merr'a ay yessnen tutlayt-nneγ. Qqaren-as :
Afus deg ufus, taεkemt zz'ayen ad tifsus
Ihi, nessutur si yal yiwen seg-wen, yal yiwen yettmeslayen tamaziγt, yal yiwen ih'emmlen tamaziγt, ad yesselh'u awal-nneγ, ad ixebber s kra n wid yessen, akken ad nesh'ulfut (sensibiliser) anect nuεa n medden, u ad ten-id-nessakit γef temsalt-agi yesεan azal meqqren.
Ttemyarut s tmaziγt anda ma tellam, anda ma teddam, ttemyarut yis-s melmi tuεam. Ttemyarut s tmaziγt deg yizen aliktr'unan (e-mail), ttemayrut yis-s di YahooMessenger, ttemyarut yis-s di tencirin (forums) merr'a i deg tettekkayem..
Sselh'ut tabrat-agi gar-awen, yal win i tt-yeγran nessaram ad as-tt-iceggeε i win neγ wid ur tt-neγri.
Nessaram d akken ad ilin at'as deg-wen ara ifehmen izen-agi u ad d-rren γef teγri-nneγ.
Gt: Cegεet-d Isumar nwen ar Adadam89@yahoo.fr
Tidukkla Tadelsant IMEDYAZEN
Ps: je demande au type à la modération de déplacer ce sujet à l'endroit approprié car je n'y arrive pas! .merci d'avance.
En gros , pour les non Amazighophones, ceci parle de l'avantage de l'utilisation de notre langue dans Internet. Les moyens de son épanouissement à travers les nouveaux supports de l'information.
Une urgence , indispensable pour notre langue afin de la sortir de ce BOCAGE où elle est trainée!
Apportez vos suggestions ,en Tamzight si possible, sinon à quoi aurions nous chanté tout ça, à notre adresse Email: Adadam89@yahoo.fr
Pour les Amis qui pratiquent notre Langue, faites circuler le message.
Ar tufat
;)
azul
tura kkan i lligh ttqesiragh akw d mmis n aamti di 'misendjer' s tqbaylit ...lamanni ak iddinnigh matcci kullas akka.tagi tidet yesqrahen igh d fkid,akken la twaligh wid yettekin deg unmmugger agi ssnen akw tamazigh lamaani trekbagh tifenyent, negh kul ma nura awal stqbaylit as d nernu sin stefransist akken ad fehment wid ur nessin ara tutlayt nnegh.lemmer d lebghi kul ma nnaru azen s tfransist as n seddu taseqult ines stmazight ......
ur illaq ara ad nettu anmugger agi yegga i tmazight...
tanmirt
I wumi !
28/05/2003, 16h03
Tannemirt s tusda ay Amnay wis sin !
Tiktiwin am ti ar a¦Ã-izu¦Ãren ¦Ãer sdat, ¦Ãer tatr'art (la modernit¨¦) ma digel nesteb¦Å-asent tigatin (actions) i wulmen.
Ass-a Imazi¦Ãen n tqemmuct qqaren-a¦Ã tameslayt nne¦Ã si zik n zik-nni nettmeslayi-ţ kan, u tezga tedder! Tiyemmatin ttakent-tt i tarwa, akka i tedda u akka kan ar ad teddu! Maca anect-a d abrid kan n trewla u d lexs'as n tmusni acku ass-a tagnitt tbeddel. Tiqcicin-nni a yu¦Ãalen azekka d tiyemmatin ass-a ttr'uhunt ¦Ãer u¦Ãarbaz (Lakul) aza¦År'abi u simal ta¦Årabt tkeccemen di tmeddurt nsent u simal ttawint awal n Ta¦Årabt ula di tudrin. U anect-agi maci d ayen ay sidren Tamazi¦Ãt azekka!
Yiwen ur yezmir ad yettkel ¦Ãef wayed' timsal am ti-gi, u yiwen ur syessefk ad ifek afus deg-sent, ala anda kan xusent tinzar!!!
Ihi, tabartt-agi i d-yura Wemnay wis sin a tt-ceg¦Åa¦Ã akw i yemdukkal, xas akken tugett (la majorit¨¦) deg-sen s Tmazi¦Ãt i nemyettaru!
¦Ãurwat ma teb¦Ãam ad tidirem!
I wumi !
28/05/2003, 16h07
¦Ã = γ
¦Å = ε
Imi akka i g-bε u navigateur-agi!!!!
Azul i tikelt tis snat!
Azul a Iwumi! akk d Amur.
D tidett ahat qerrih'et maca yessefk fellaγ a tt-nmuqel, akken tennam a yatmaten, tugett ger imazi¦Ãen '' n uqemmuc" rrantt kan d aseglef: nekkni akka, nekkni akka......yeγlid igenni γef tmurt akken yeqqar Muh'end uyah'ya deg awal-is. Ass aki mu mačči d nukkni a s igen ifadden i tutlayt nneγ, mu mačči d nekkni a tt-yessalin ar wemd'iq anda i ilaq ad tili, ulac win a tt-yesmihlen (ixedmen) deg wadeg nneγ! Amad'al yedda d wid yesnernayen tussna akk TUTLAYT nsen...Yebγa ak-yini : Win ur yezmiren ara i tmeslayt-is ur s-d-yegg¡ãri yiccer deg umad'al aki: "Ad iruh' ad yez'z'u Kawkaw af yiman-is" acku widak iran tudert n telwit qqaren nekkni nesεa Tugdutt (d¨¦mocratie) maca Tutlayt i yezwaren ayen nnid'en. Tugdutt a yimaziγen a yatmaten as nger ttawil s tutlayt nne¦Ã.
Ass aki, imi asnermes (donner l'information) yuγ azal meqqren deg Iduga (as. n Adeg) Internet (az'et't'a agraγlan), wa yettara ar idis-is d waki id Iswi n Tatrara. Win yesεan Internet...ayyen nnid'en ad yas ar γur-s. Tussna, ma yella nerra-yas Tamaziγt d tutlayt (Iwacu ala?) tezmer att-id-ssufeγ ar Wegni n tutlayin tijent'ad'in (les langues étrangères vivantes).
Ass nni nezmer as nini Nekkni d agdud (peuple)...maca akka tutlayt nne¦Ã mazal-itt deg yir lih'ala, ur nesεa awk AZREF(droit) i wawal. A net't'ef kan iqemmac nneγ.
Ihi Gawset, smihlet ad tafem (akken i s yenna wemγar nni azemni i warraw-nni ines)
Oui, infinniment regrettable! On continue à pioncer ! on feigne d'ignorer, on détourne son trognon ...on continue de glavioter sur notre propre langue...
I wumi !
28/05/2003, 18h01
Ay Amnay, limer, xarttum nekwni s wid ih'emlen Tamaziγt seg ul, ur nettag ara ccan i wid yettarun kan s Tefransist, yelli ahat ur nettawed' ara γer da!!! Yelha u ilaq a nessakwi wid it'sen, a nesken wid iεemden, u a nsuε akw i wid irewlen! Maca ilaq diγen a nenni i wat Tefransist: "Qqimet din anda ken-tuγ!"
Macci d bet't'u i bγiγ d Wazwawen (Iqbayliyen) i ttarun kan s Tefransist, macci d aγucu i ten-γucaγ, macci d aγunfu i γunfaγ tira nsen, bγiγ kan a nesseγd'el tanellayt (mentalité) i g-nnan ala win issnen Tafransist i g-z'ewr'en. Ilaq-aγ ad nnaf amek ar ad nar i Tmaziγt timelwi (leadership) u amek daγen ar a tt-nezenzew (diffuser).
Tura kan, ala ccna i g-zenziwen (diffuse) tameslayt s tmedyazt di tesfifin, maca drus.
Dayen !
Arightt ar umkan-is.
Amennay, tzemred' ad arud' di lforum agi tura
Je m'inscris à tes cours, c un beau cadeau que tu nous fais en revenant là !
Bisous à toi
Fraternellement
lbaz idurar
28/05/2003, 22h39
Azul amenay
Win ih'emlen s tideţ tameslayt-is at naf yeţmeslayiţ neγ yeţaruţ,neγ yeţnadi aţ yelmed,yeţnadi aţyaru.
Ma d wid yeţnadin ad rruh' γarsen,asninniγ itessin-ara avrid i n yeţawin γurwen.
_______________________________________
Win yevγan tamaziγt ad yissin tiras
_______________________________________
I wumi !
31/05/2003, 22h37
Azul a Lbaz
Ukud ur yekkis ara aγilif, ur isefses ara taεkwemt tbub Tmaziγt. Simal iteddu, id'-li yif ass-a!
Deg segwassen n 70, ass-mi bγan, wid yellan s nnig nneγ, a s arren tmedlin i Tmaziγt itufa iman-is. Ass-a ma akka yeffes zzarb, d Imaziγen s timad nsen i ţ-yugin. Ula d amussu n Tadsimant (MAK) yebγan ad yerr Taqbaylit d tameslayt tunsibt (officielle) n Tezwawt (Kabylie), s Tefransist kan i g-zga iqeddec! Aqli ur gziγ acemmek!
Ilaq-aγ a nemmeslay u a neddem yiwen deg sin ibardan-agi:
1- A nrefdet tameslayt nneγ, a ţ-nelmed u a ţ-nesselmed
2- A s nerret timedlin u a nethenni. Sakin myal yiwen ad yefren tameslayt yebγa i yiman-is d tarwa-s!
D acu kan ma yella nefren abrid amezwaru, yessefk a ncemmer i iγallen nneγ u...
Azul fellawen akken ma tellam(t)!
Tamukrist n tutlayt tamaziγt z'z'ay cceγl-is: I wacu imaziγen la Ttqewiden , sseglafen, ttrebbiben neγ ttarun s tutlayin nnid'en maca werğin s tmaziγt?? dacu n lεar i niwi akken mi d-negg¡ãra am yir iterrasen deg umad'al?
Mazal di cafawat, azal n wussan aya, deg umagar aki, yiwen akken n "weqbayli" yexsa ay-d-yesegzi dacu i ilaqen a s-nger i tmaziγt: yebda aseglef, akacaf, leqwada. Di tagara, "aqbayli" aki ziγen ur yessin ula d ''tapyunt" deg-s! Ah'lil ah'lil!!.briγ-asen i widak is yefkan awal i uččefuf am winna.
At'as i iγilen belli ur nezmer ara a neseqdec tidyanin(timsal) di yal tiγula (domaines) s Tmaziγt. γillen ala s trumit kan i nezmer a nezenz awal nneγ, neγ s-wayes a neselh'u tiγet'en nneγ. Tutlayt nneγ mehquret, tegg¡ãrad am tgujilt wer imawlan. Ama d tasertit, tadamsa, tussna, tusnakt, timejjurt, tusnafukkest, taγerma...d yal tiγula n tmussni i yellan deg umad'al zemrent ad ttulemdent s yakk tutlayin yellan!!
Tura meh'yaf aki id yeγlin af tmaziγt , ilaq ad yettwakkes: Seg yiwen idis :Adabu yez'z'a-yas tixeftin (tifextin) akken ur tneffel (d¨¦vellope) ara . Seg idis nnid'en : d imawlan n tmaziγt (neγ wid yettutlayen s-yes) ğğant ula d nutni a ddin qessam!!.
Tugett deg wadeg uqerqur ur d h'aren ara deg-s! Arnu mi tennid' i walbaεd' dacuγer; ak-yini 19 neγ 20. Leqbayel, neγ imaziγen marra bran i t't'bel deg waman. Ilaq ujajih' wayed' akken as gren tamawt mlih', mazal werεad i s-h'ussen, werεad i ten-tečča tmest akken ad akk¡ãin.
Tasertit , zaεma di tazwara, tusad akken as-tekkes timedlin i tmaziγt, att-id-ssufeγ ar wegni n tafrara, maca ala, tkemmel-as mad'i leqwada : terratt dγa ugar n "tmeh'bust" !
A Iwumi! Ugadeγ d akken akabar n MAK i yettγennin "Timanit" ad yerr Tarumit d tutlayt tunsibt! At'as n wikad aki dγa yugar awk wiyad' a ddin rreb.Ugadeγ ula d wiki ad aγen abrid n Iγallen imalayen (ffs n yiz'z'an).
Bbla rebbi ay-d-yeqqar wallaγ inu ur ttutlay ara akw s trumit akk LEQMAYEL aki n yiz'z'an. A wer gzen merra di ddunit nsen awal deg wayen ad iniγ: ad rr'z'en aqerqur nsen akken ad isinen am nutni am leğnas n umad'al. Ur sen-d-egg¡ãra awk tenzert i Leqmayel n tqemmuct, ayen tuγ sεant dayen zenzent di rreh'ba n leεrur. Arnu ččuren d awal, ulac win i sen-izemren warraw n tidit!
"Les Frabyles" win i sen-d-yufan isem aki d argaz :p ur llin sya wala sya-d akin :mad:
A lbaz a gma: d tidett, D dda lmulud i s-yennan : WIN IRAN TAMAZIΓT AD YISIN TIRA-S. Mačči d asbarbar i yesberbir winna! Dda lmulud yessen at'as at'as dacu id yeqqar! At'as ur s-nefhim ara!
Tura attan ger ifassen nneγ: ma nra-yas ayen yelhan i tmaziγt aki atan ihi iban webrid-is, ur nettγima ara kan di tikad nni n zik kan
M ulac, yella wayed' n webrid: A nekset awk isem aki "tamaziγt'' neγ taqbaylit seg umawal nneγ a nuγal am Wakraren mebla tutlayt.
S ya γer din, neqqar-awen: Talwit yidewn
U tanemmirt tameqqrant i yal wid i yid-iceyεen iznan!
Afud meqqren i yal atmaten d taysmatin yuγen abrid n tγamsa γef tutlayt akk d wegdud aqbayli
;)
"At'as n wikad aki dãa yugar awk wiyad' "
Ilaq ad ãrem : At'aN n widak aki...... (mac'c'i At'aS)
I wumi !
03/06/2003, 17h34
Akken ay Amnay! Tekfit'en-id, xas akka bγiγ a k in-rraγ tah'jurt maca ayen ikkarγ a taruγ nnant-id yagi! Maca yelha imi nettsuγu nrennu, ahat kra n yiwen a γ-d-isel u, ahat, aγ-yegzu u d yerfed imru!!!!!!
iles ilelli
17/07/2003, 14h09
Azul fell-awen akken ma tellam,
Ssaramegh ur ken-yugh wara
Bghigh ad as-inigh tanemmirt i Mohand Imazaten ay d i-ifran ugur-nni meqqren ay d-mmugregh akken ad kecmegh gher tencirt-agi n yiznan. Ur z'righ ara acugher ughalegh ur zmiregh ara ad kecmegh s isebtar-agi n tmazight, d acu kan, aql-i tura ughalegh-d.
Tanemmirt
iles ilelli
17/07/2003, 14h14
Azul fell-awen akken ma tellam ay atmaten-nnegh
Bghigh, di tazwara, ad as-rregh tajmilt meqqren i gmat-negh Lh'usin negh Amnay2, imi ay yeqdec at'as akken ad d-yessers tighmisin-nnegh di tencirt n yiznan (forum) n kabyle.com, akk d Mohand Imazaten ay d-yessersen utt'unen n teghmist-nnegh deg yisebtar n wemd'iq-agi, yernu yessefr'eh'-agh at'as wanect-a, imi ay nesâa atmaten ara d agh-yettâawanen seg wul-nsen u ttheggin-d leqdicat ifazen am wigi. Imi ay nesâa atmaten ay ifehmen izen-nnegh, ayen nebgha ad t-id-nessefhem i medden, yernu zerrâen awal-nnegh anida ma ddan.
Tanemmirt meqqren digh i watmaten-nnegh âzizen ara d-yettarun s tmazight di tfelwit n usentel-agi (sujet), imi ula d nitni fehmen mlih' ayen d-nenna, yernu z'ran d akken taswiât attan d yir taswiât ghef tmazight.
Fer'h'egh mi nesâa at'as n watmaten yesâan lebghi idjehden deg wul, ttarun tamazight, xas tgen deg-s tuccd'iwin, maca ttarun-tt s tin n nnif, s tin n tirruggza negh n timmuzgha !!! Ur nwigh ara d akken ad ilin wat'as n wid ara d-yerren ghef teghri-nnegh, yernu ad d-rren s tmazight !!! u nesnemmir-iten merr'a.
Bghigh kan ad d-rregh, deg yizen-agi amenzu ghef wayen d-yenna gmat-negh Amur deg wayen yerzan tiffenyent.
Ay Amur a gma, d tidet, llan at'as at'as n wid yessnen tamazight di tencirt-agi negh anda nnid'en, d acu kan, UR TT-TTMESLAYEN, UR TT-TTARUN !!! Lemmer ad tez'red' ach'al yessnen tamazight di temdint n Ldzayer weh'd-s kan, ad twehmed' !!! Yernu amur ameqqran deg Yimazighen yesseqdacen internet ssnen tutlayt-nnegh u mi ara sen-nessuter ad agh-d-arun s tmazight, ttarun-agh-d.
D acu kan, kettc tennid'-d d akken d tiffenyent i gh-yeddjan ad nerr tamazight di rrif u ad nesmenyif ad nettmeslay tafr'ensist negh taneglizit, d acu kan, yewwi-yi-d R'ebbi, u ad ak-inigh kan tidet, d akken tamsalt tewâer' ugar n wanect-a ... maci ala kan d tiffenyent i ikecmen di lleâb, wanag yella wayen yugaren aya.
Akken d-yenna Salem Chaker deg wach'al seg yedlisen-is, gar-asen "Manuel de Linguistique Berbere" akk d "Imazighen Ass-a", werdjin fkin Yimazighen azal i tutlayt-nsen. Si zik, Imazighen h'eqren tamazight yernu tth'irin melmi ara lemden tutlayin nnid'en akken ad qedcen i lmend n tghawsiwin nnid'en ... tikwal, d tighawsiwin ur ten-nerzi ara !!! Dgha, yenna-d d akken, ghef umedya, Masensen akk d yigelliden Imazighen nnid'en n tallit taqburt, ur llin ara ttarun s tmazight di tceqfatin n yedrimen n tallit-nsen (idrimen i deg nezmer ad naf udem n Masensen urant s tefniqit). Ma deg wedlis n "Imazighen Ass-a", yenna-d d akken werdjin tettekka tburjwazit akk d tedghert (élite) n Leqbayel deg umussu (mouvement) amazigh, wanag seg wasmi ay d-yebda usuter amazigh, ala kan d iz'awaliyen, d igellilen akk d yimeghban ay yettekkan deg-s !!! Ihi tamsalt ur teqqin ara kan gher leâdez, wanag ula d amek nettwali tutlayt-nnegh yettekka-tt.
Ilaq ass-a ad nxemmem ghef wamek ara s-d-nerr azal-is i tutlayt-nnegh, ad tughal d tutlayt yeswan deg wallen n wid i tt-yettmeslayen. Ilaq ad nz'er amek ara tt-nerr d tutlayt d-ijebbden medden ghur-s, d tin ay izemren ad ten-tenfeâ, d tin i yes (aygher ala ?) zemren ad ttcen aghrum.
Tugh, ula di tegnit-agi n wass-a, mazal tamazight tettidir akken tella di tallit n Masensen negh deg wussan n Boumediene, i deg tadghert n Yimazighen tella tteffer kan aqerru-s. Lemmer ad d-ttekkin wid yesâan ass-a idrimen, nezmer ad neg leâdjubat imeqqranen s tutlayt-nnegh, yernu lemmer ad âiwen udabu azayri deg uselh'u n tmazight, dindin kan ad tesâu amkan-is ger n tutlayin nnid'en.
Wid yesâan idrimen akk d udabu, mi ara ttekkin di kra, maci ala kan d aâiwen ay zemren ad d-âiwnen, wanag attekki-nsen kan i yiman-is yezmer ad d-yeg adellel (publicité) ameqqran i tghawsa-nni ara bghun ad tt-refden. Ghef umedya, si 1995 ar ass-a, seg wasmi ay yebda udabu yettmeslay ghef tmazight s ledjher', mebla ma yerra takmamt, at'as n yemdanen deg wegdud azayri ay iqeblen timmuzgha, yernu xas d wid yettmeslayen s taâr'abt, at'as deg-sen ass-a qqaren-d d akken d Imazighen ay llan. Aghmis-nni n yisallen n tmazight n tilibizyu tazayrit, xas akken ixuss' s wat'as, at'as n medden ur nettmeslay ara tamazight ara t-yedd'afaren yernu lemmden-d seg-s citt'ah' n tmazight. Anect-a akk yettekkay deg wesh'ulfu n medden, iteg adellel i tmazight ... d acu kan, ur sen-yehwi ara kan i wid terza temsalt ad kemmlen leqdic gher sdat.
Lemmer amd'iq-agi n kabyle.com ad yeg ugar n wussisen (efforts), ad yessiwed' ad d-yejbed at'as n medden gher tmazight, d acu kan, ghef wakken nettwali, xas at'as aya seg wasmi ay d-yessers ah'ric n yisebtar n tmazight, anda akken ay tufeg ay ters ... acemma ur d-izad.
Ihi, tamsalt tes'âeb ugar n wakken ttxemmimen kra n medden, yernu d tiririt n wazal i tmazight i ghef ay ilaq ad nxemmem.
Tennid'-d ay Amur d akken, lemmer d lebghi, s kra n wayen ara d-naru s tefr'ensist ilaq ad t-id-nessuqel gher tmazight, d acu kan, ilaq ad d-nger tamawt d akken ad yili wugur nnid'en deg wanect-a. At'as n Yimazighen yessnen ad ghren tamazight (xas citt'), smenyafayen ad ghren id'risen s tefr'ensist u ttaddjan id'risen yuran s tmazight. Lemmer ad d-tessuffghed' aghmis negh adlis ara tarud' s snat n tutlayin, s tmazight akk d tefr'ensist, at'as n yimeghriyen ara yesmenyifen tafr'ensist, yis-s ara ghren aghmis-nni, dgha ad tughal tefr'ensist-nni ay neqsed ad tt-nesseqdec i wid ur nessin tamazight, d Imazighen s timmad-nsen ara tt-yeqqaren, u ad ddjen tutlayt-nsen, a tawaghit !!! Imil, ma testeqsad'-ten, ad asen-tinid' "i wacu txedmem akka", kul yiwen d acu ay d ssebba ara d ak-d-yaf :
-Wa ur yugh ara tanumi yeqqar tamazight
-Wa ih'ar ad yefhem s tazzla ayen d-yeqqar weghmis-nni
-Wa ur ifehhem ara taqbaylit n Tizi Wezzu, imi netta si Bgayet
-Wa ur ih'emmel ara ad igher tamazight mi ara taru s ugemmay alatini, yettr'adju kan asmi ara tughal tettaru s tfinagh akken ad yebdu ad tt-iqqar ....
Lh'as'ul, ssebbat ur ttxass'ant ara.
Ghef wanect-a, nekni, di tiddukla tadelsant Imedyazen, tuget akk deg yed'risen nettaru i uzayez (public) amazigh, nettaru-t s tmazight kan, akken ad nessebghes medden ad ttd'ebbiren iqerray-nsen akk d tutlayt-nnegh.
Gret tamawt d akken ghur yegduden nnid'en, anect-a ulac akk deg-s asmesxer. At'as n yegduden ara iqeddcen i lmend n ussider n tutlayin-nsen, sseqdacen taknit (technique) n "tubbgha yemmden" (immersion totale) deg uselmed n tutlayin-nsen. D acu-t unamek n "tubbgha yemmden" ? Ttawin inelmaden (ama d imeqqranen negh d imez'yanen) gher yemd'iqen i deg medden merr'a ttmeslayen kan tutlayt-nni tanes'lit, dgha ttaddjan-ten dinna kra n sswayeâ negh n wussan, deg-s ad lemmden tutlayt, deg-s ad tt-sellen, deg-s ad tt-sseqdacen akk d wid tt-yettmeslayen. Xas d win ur nettmeslay ara akk tutlayt-nni, ad tt-yelmed bessif fell-as, acku dinna medden merr'a d tutlayt-nni kan ay sseqdacen. Dgha, di Katalunya, di tmurt n Spenyul, igerdan yettmeslayen taspenyulit ttaran-ten di tneghra (classes) i deg ttilin kan yigerdan yettmeslayen takatalant, u mi ara tturaren akk d yigerdan-agi cwit', cwit', ad d-lemmden tutlayt takatalant, u ad d-kkren yid-s !!! Ma di Irland, llant kra akken n tmiwa, qqaren-asent "Gaeltacht", dinna imdanen merr'a ala kan s tgaelit negh tirlandit ay ttmeslayen, dgha wid yebghan ad lemden tutlayt-a, ttr'uh'un gher din ad kken kra n wussan, negh td'ebbiren-d axeddim dinna, yernu ala kan d tutlayt tirlandit umi ara sellen u yis-s kan ay ilaq ad xeddmen. Ihi, ula d nekni ur ilaq ara ad nkukru, wanag ilaq simmal gher sdat, ad nesseqdac kan tutlayt-nnegh. Wid ay tt-yessnen citt'ah' kan, ad sselhun aswir-nsen (niveau) deg-s, ma d wiyad', wid ur tt-nessin ara mad'i, ula d nitni, cwit', cwit', ad ttaghen yid-s tanumi u ad tt-lemmden.
Di tgara, bghigh kan ad d-inigh d akken deg wayen yerzan wid ur nessin ara tutlayt-nnegh, ilaq, lemmer d lebghi, yal yiwen deg-negh ad yexdem akken ara d asen-tt-isselmed. Ghur yegduden nnid'en, akka ay xeddmen medden. Ssnegh kra n medden si Finland, Ist'unya akk d R'umanya yernu merr'a ttaârad'en ad iyi-d-slemden citt'ah' si tutlayt-nsen, mebla ma nnigh-asen !!! Ihi acimi ghur-negh, dima d nekni ay yettnadin ad nelmed tutlayin n wiyad', yernu werdjin ad nnadi ad tt-nesselmed i yiberr'aniyen negh ula i wigad-nnegh ? Nezmer meqqar ad sen-nesselmad i wid yebghan ad lemden tutlayt-nnegh kra n tenfalyin am "azul", ayen d-neqqar gher wuttci negh gher tguni negh mi ara nemsefraq d wid nessen ... negh digh ula d anect-agi ur t-nessin ara di tutlayt-nnegh ?!!!
Tanemmirt
iles ilelli
17/07/2003, 14h16
Azul fell-ak ay I Wumi
Tennid'-d d akken llan wid i s-yeqqaren d akken tamazight si zik ttmeslayen-tt yernu akka kan ara tkemmel yid-s, u tesâid' lhe'q mi d-tennid' d akken wigi, d tarewla kan ara rewwlen ghef tilawt, wanag d tidet, tagnit tbeddel.
Imdanen-agi maci ala kan d anect-a ay d-qqaren, wanag r'uh'en citt'ah' ghef mebâid !!! Asmi akken ara d-yessewjad udabu azayri akken ad yerr tutulayt tamazight d tutlayt taghelnawt, ilindi, at'as n wid ay texd'a temsalt, qqaren-as d akken tamazight d tutlayt taghelnawt "di tilawt" (de fait), dgha ulaygher ma iga anect-a, yernu ilaq ad njelleb srid, ad tt-nerr d tutlayt tamens'abt. Nekk seg wid yebghan ad tili tutlayt-nnegh d tutlayt tamens'abt acku d wagi kan ay d amkan ay tuklal di tmurt-is, d acu kan, imdanen am wigi swehmen-iyi s wawal-nni-nsen : "tamazight d taghelnawt "di tilawt".
Ma nenna-d d akken tamazight d ah'ric ur nezmir ad yettwanker' seg yedles azayri, si tnettit tazayrit, seg weghlan azayri, anect-a d tidet. Ma nenna-d d akken tamazight d tutlayt tayemmat n yimelyunen n Yizayriyen, anect-a d tidet, d acu kan, wid d-yennan ilindi d akken tamazight d "taghelnawt di tilawt", ur cikkegh ara d akken is'ah'-iten-id ad d-inin akka, acku lemmer ger n yifassen-nsen i tella, tili ula d nitni ur d as-xeddmen acemma. Win yebghan tamazight ad tili d taghelnawt di tilawt, ilaq ad yekker ad yeqdec, ad yessuffegh ayen d-yeqqar gher tidet !!! Maci ad yesseqdac kan tafr'ensist ula akk d warraw-is, sakin ad agh-yesselmed d acu-tt tutlayt taghelnawt. Wid yebghan tamazight ad tili d tutlayt taghelnawt ilaq ad d-cbun wid-n tt-yettmeslayen am yid', am wass; ama deg wexxam negh di berr'a akk d lxedma; ama di tmurt negh di lgherba. Ilaq ad d-cbun imzenza-nni (commerçants) yettarun ismawen n th'una-nsen s tmazight, maci s tefr'ensist; ilaq ad d-cbun igerdan-nni n "unegzum n ugherbaz" (boycott) ay yeghran yiwen kan n useggas n tmazight di tudert-nsen, yernu ass-a atni a ttemyarun tibratin wagar-asen s teqbaylit. Ma nebgha tutlayt-nnegh ad tili d taghelnawt, ilaq ad tt-id-nessuffegh, ad tt-nezreâ deg weghlan-nnegh, ad tt-nerr s tidet d nettat ay d tutlayt n weghlan. Neghmulac, ma yella ur d as-nexdim ara akka ... acemma ur yettbeddil fell-as. Qqaren-as : Tissirt mi ara tent-tagh di rryac, ula ay d as-d-gen yighuraf.
Lemmer tamazight ad as-yettunefk uz'ayer (statut), yili nettat yiwen ur a tt-yettmeslay deg wennar, anect-a ur yenfiâ i wacemma a tawaghit !!! I wumi ara tughal tmazight d tutlayt tamens'abt, negh xas in-as d tagraghlant, ma yella tella d tutlayt yemmuten, yiwen ur tt-yettmeslay, yiwen ur tt-yettaru ?!!!! Yugh lh'al ass-a, ula d Mas'er tezmer ad terr tamas'rit n yiferâunen d tutlayt-is tamens'abt (imi ay d-ufan yimassanen amek ay llan ttmeslayen-tt zik Yimas'riyen yernu ttarun-tt), maca anect-a ur d-yettawi ara akk kra n lfayda i tmurt-a i deg medden akk ttun tutlayt-nsen tanes'lit ghur-sen ach'al n leqrun ayaka.
Imdanen-agi ihi ur ssinen ara d acu-t unamek n tutlayt tamens'abt wala win n tutlayt taghelnawt ... ma bghan tamazight, ad tt-issinen, ma bghan aghlan amazigh ad d-yili, ad ilin nitni s timmad-nsen d ah'ric seg-s.
Ma deg wayen yerzan tiyemmatin d yibabaten n uzekka ... ula ay d-nenna. D tidet tbeddel tegnit.
Ur ncikk ara d akken d tilawin ay d-tr'ebba "Radio El-Bahdja" ara yeslemden s wazekka tamazight i yigerdan-nsent, wala tid ara d-tr'ebbi BRTV, ma tkemmel terga-yagi tettmeslay s tefr'ensist, akken txeddem ass-a. Anda-tent tilawin ara icennun tizuzanin-nni (berceuses) ay llant cennunt-tent-agh-d tyemmatin-nnegh akken ad nett'es ? Anda-tent tilawin yessnen ass-a ad d-ssiwlent timucuha i yigerdan imect'ah' akken llant ssawalent-agh-tent-id tyemmatin-nnegh ?!!!
Deg wutt'un-nni aneggaru n Tebrat n Yimedyazen ay nuzen i watmaten-nnegh, nenna-d d akken tutlayt, asmi ara h'ebsen yelmez'yen, ur tt-lemmden ara, ass-nni ara temmet !!! Acku ur d-mazal ara ixulaf imaynuten ara tt-yesseqdacen deg yimal ... ihi amihi n nnger n tmazight yella, u yella d tidet !!!
Tanemmirt-nwen
Azul isek a gma Ilelli. Dayen igerrzen imi tzemred' ad arud' di weh'ric aki n tencirt KC. Lemmer a tt-z'red' a gma anda tewwed' tmazight ahat ula d az'ru a s-d-ghlin imet'tawen. Imazighen nnegh ur d cliâen ara werdjin h'ezebn i wannect-a, ass m akken tutlayt aki nnegh ad yerbu fellas wakud, a tt-ughal d lweâd n temzikanin (expositions) kan. Newwid awal ger yiznan i yid-ceyyeâd' akk d wid ik-d-ceyyeâegh nek ghef temsalt aki n tira s tmazight, ewwigh-d amedya ghef leqbayel i yellan ttidirin daki di tmurt n Fransa, ger wid awk snegh, tugett ur ssinen ara wala tira wala tameslayt... a tt-afed' d atmaten id-yusan si tmurt kan i tt-yettmeslayen negh i tt-yettarun..imesdurar nni i yughen tigemmi deg ulawen nsen. Tigemmi mac'ci kan d awal , d as'ber'bar' kan ; yessefk a nagh abrid-is m ulac a neqqim kan da..am yir iterrasen.
Tennid' deg wawal-ik : "Lemmer tamazight ad as-yettunefk uz'ayer (statut), yili nettat yiwen ur a tt-yettmeslay deg wennar" ayaki d tidett acku akken wallagh u mazal ttwaligh tadyant aki n tmazight, txemmimegh d akken mac'ci d az'ayer kan i tt-ixus'en, wanag ayaki fessus cceghl-is, maca d imawlan-is i d awezghi-ines; i wacu az'ayer ma llan imawlan n tmazight ur s fkin ara azal? I wacu imu yemâen ma yella ur ttmeslayen ara iyes , ma yella daghen ur ttarun iyes?? D laman ur uminen ara iyes, wanag dacu ara id yeqqimen ad nini m ak-yini walbaâd' ''Nek arraw-iw a ten-seghregh tarumit, taglizit...." Tamazight ur tt-yeh'wadj ara!!.
Akk iy-d-yenna yiwen akken n weqbayli; ssteqsaght nnigh-as acugher mmik ur s testeâlimed' ara tutlayt taqbaylit? yerra-yid yennad : Acku ur tes'lih' ara tmazight aki! A tawaghit id yeghlin af wegdud amazigh , dayen tigemmi nni n zik s wayes i nella nettzuxu dayen truh'..."bqa âla xir a yaqbu" akken i qqaren.
Nek a gma ur uminegh ara d akken tifrat ad ass si Fransa negh s lalman negh seg awk timura tijent'ad'in anda zedghen Imazighen ; d arrac n tmurt a s-d-yesbedden tigejda , d nutni daghen a s-d-ireglen aseqqif akken ur d ttenghalen ara fellas waman. Iwd'egh ar wegzul (résultat) anda l ak-qqaren : Mu mac'ci d nekkni werdjin d wiyad'. Akken i s-yenna lwennas Matub fellas yeâfu yillu : "Tamazight nni :mu mac'ci d nekkni .......". Teqqimed ar warrac nnegh arrac i yesnen dacu imu qqaren nnif d tirrugza, arrac n idurar ghlayen.
Aqlak di Tmannaght yak tettwalid' leqbayel nnegh amek gan! d nutni i iâemren tagnitt maca cit'eh' kan gar-asen i yettmeslayen taqbaylit. M id net'qed' s teqbaylit ak-inin ''ya djbayli , h'abet' min ledjbal''..atg:p
A gma ! Omar tura imi tz'emred' ad arud' daki ihi aqlak tez'rid' amek tga temd'iqt deg tencirt aki. Dgha tura tz'emred' ad azned' slid tibratin n tdukkla gher daki negh?
Ar tufat a gma âzizen!
Ar tufat di lxir akk d telwit
Djigh-ak talwit u ssramegh-ak afud igerrzen at'as at'as
vBulletin v.3.7.2, Copyright © 2000-2008, Jelsoft Enterprises Ltd. Tous droits réservés - Version française vbulletin-fr.org